|
|
|
|
|
Spotta ut prillan
De som verkligen är gravt nikotinberoende lägger in en prilla det sista de gör på kvällen och det första de gör på morgonen.Och så fortsätter det hela dagen. Däremellan hinner de aldrig riktigt känna obehaget av abstinensbesvär. Det är inte heller konstigt att kroppen reagerar så här eftersom nikotin är ett av de mest beroendeframkallande ämnen som finns. Bolinder klassar det som en drog. – Snusare kan känna sig totalt speedade. Och när de inte får sin drog blir de aggressiva, lättretliga, okoncentrerade, skakiga och får ibland svettningar. Snusare har lika svåra abstinenser som en heroinist, säger Bolinder. Snusare blir lugna av nikotinet för de har vant sitt lustcentra till det. Det som bland annat består av dopamin/adrenalin och serotonin. Lustcentrat styr vår sömn, vakenhet, lust, humör och aptit. Hos en frisk icke-tobaksanvändare fixar kroppen balansen mellan dopaminet och serotoninet själv. Men hos snusaren stör nikotinet den naturliga balansen. Och när han inte får sin drog och dos av nikotin åker humöret upp och ner som en berg-och-dalbana. En annan anledning till varför det är svårare att snusa är att motivationen inte är lika hög som hos rökare. Rökaren är mycket mer medveten om farorna är vad snusaren är. Tyvärr är det många rökare som går över till snus då de tror att snus är helt ofarligt. – Det verkar som om snus har blivit tobakens hälsoprodukt på något sätt, säger Bolinder. Och det kan inte bli mer fel. Nikotinet är ett nervgift. Man har ännu inte kunnat bevisa att snuset orsakar cancer. Men däremot skadar det kroppen på många andra sätt. Hjärtfrekvensen ökar och blodtrycket stiger. En snusare har 10–20 fler hjärtslag per minut än en frisk icke-snusare. Snus innehåller 20 gånger mer nikotin än tobak. En dosa snus är lika med sex paket Marlboro. Det innehåller också tungmetaller som till exempel bly och kadmium, samt rester av många giftiga bekämpningsmedel. Snus, precis som rökning, börjar oftast redan långt ner i tonåren. Bolinder tycker att vuxna måste ta större ansvar hemma och i skolan. – Informationen om snuset måste öka, säger Gunilla Bolinder.
|
