|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Skatter engagerar. Det visade inte minst alla röster om höjd boendeskatt på grund av taxeringsvärden och den debatt som bröt ut sedan EU-länderna för några veckor sedan enades om ett förslag om regler mot skatteflykt. Här hemma kom debatten att handla om ifall förslaget skulle tvinga fram en lägre svensk kapitalskatt eller om det tvärtom skulle göra det lättare för Sverige att behålla en högre kapitalskatt än snittet för resten av EU. Personligen tror jag att vi i längden har svårt att ha en högre skatt på kapital än i omvärlden just av den anledningen att mycket kapital flödar ut ur landet, med eller utan ny EU-regel. Skatter engagerar även mig, så häromdagen kastade jag mig över Riksskatteverkets nyutkomna Skattestatistiska årsbok. Där kan man hitta massor av matnyttigt. Visste du exempelvis att det 1997 fanns 666 000 hushåll med en förmögenhet över en miljon kronor och att egna hem utgör 36 procent av hushållens alla tillgångar? Det innebär ju att eftersom taxeringsvärden stiger efter årsskiftet – i vissa fall med 60–100 procent – så kommer antalet miljonärshushåll att öka rejält. Sedan är det en annan sak att dessa hushåll bara är rika på papperet och kan använda pengarna först den dag de faktiskt säljer huset. I årsboken kan man också läsa att knappt en femtedel av alla inkomsttagare betalade statlig inkomstskatt 1998, det vill säga hade en inkomst vid brytpunkten på 240 000 kronor eller mer. Ofta ses en person som höginkomsttagare om inkomsten överstiger brytpunkten. Ser man det så, skulle nästan hälften av de heltidsanställda männen vara höginkomsttagare. Frågan är bara om de verkligen ser sig själva som sådana. Riktiga höginkomsttagare som tjänade mer än en halv miljon kronor utgjorde faktiskt bara 1,5 procent. Att närmare 20 procent betalar statlig skatt är långt från skattereformens ursprungliga mål om att endast 10 procent skulle göra det. Det senaste året har också ambitionen varit att sänka skatten på arbete och att allt fler bara ska betala kommunalskatt. Vid årsskiftet träder därför en rad skatteförändringar i kraft. Tjänar du 10 000 kronor sänks skatten med 150 kronor medan sänkningen blir 270 kronor om du tjänar 20 000 kronor i månaden. Som mest sänks skatten med 640 kronor i månaden för dig som har en lön över 35 000 kronor. Skattesänkningen blir mindre om du är pensionär, eftersom merparten handlar om nettokompensation för pensionsavgiften som ju pensionärer inte betalar. För pensionärer innebär det nya året att skatten på pensionen sänks något genom att grundavdraget höjs. Innebär då de nya skattesänkningarna att vi är tillbaks till skattereformens grundvalar? Nej, fortfarande kommer du att ha mellan 3 till 5 procent mindre kvar i plånboken varje månad än om skattereformen hade varit intakt nu tio år senare. I kronor handlar det om 250 till drygt 1 000 kronor. Det nya året bjuder på andra skatteförändringar. Fastighetsskatten sänks från 1,5 till 1,2 procent och gränsen för fömögenhetsskatt höjs till 1,5 miljoner kronor för sambeskattade och till en miljon kronor för ensamstående. Samtidigt börjar nya uppräknade taxeringsvärden att gälla. Vissa kommuner höjer, andra sänker kommunalskatten. I januari stiger skatten på villaoljan med närmare 500 kronor per kubikmeter. Så glöm inte att beställa olja före nyår! I en ny Skatte-statistisk årsbok om två år kan jag läsa om hur skattebilden faktiskt blev 2001. Till dess kan jag bara konstatera att det som utmärker Sverige mot många andra länder i Europa är hög marginalskatt vid låga inkomster och att skatten på kapital är betydligt högre. Viveka Hirdman-Ryrberg
privatekonom, SEB |
|
