|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Allt är nu klart för budgetfajten
Nu har regeringens båda samarbetspartier ställt sina krav inför höstbudgeten.
I går bjöd Gudrun Schyman hem massmedia till sitt hem i östra Skåne och presenterade vänsterpartiets krav.
Samtidigt samlade statsminister Göran Persson som vanligt sina ministrar i Harpsund för överläggningar.
En extramiljard till skolan ...Schymans krav på regeringenÖverskottet kan knappt användas till något annat än sänkta skatter 
Ekonomin växer så det knakar och statens inkomster ökar.Men pengarna går varken att använda till vården, skolan eller något annat problemområde. Det är den bistra sanningen – oavsett vad partierna säger. De tre partier som regerar Sverige, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, spikar nu sina krav inför slutförhandlingarna om nästa års statsbudget. Miljöpartiet presenterade sina förra veckan, regeringen hade sin traditionella höstsamling på Harpsund i går. Samtidigt träffades vänsterpartiets verkställande utskott hemma hos Gudrun Schyman i Skåne. Verkligheten sätter stopp Därifrån lät Schyman meddela att vänsterpartiet vill pytsa ut 1 000 kronor mer per elev under nästa år för att höja kvaliteten i skolan. Ett förslag som med stor sannolikhet backas upp av både elever, föräldrar och lärare.
Extrainkomsterna går däremot varken att använda till förbättringar av vården, skolan, att reparera regnförstörda vägar eller något annan behjärtansvärd verksamhet. Kostnaden är redan bestämd Det beror på de regler som styr statens budget. Starkt förenklat ligger det till så här: 
Under våren lägger riksdagen fast ett tak för statsbudgeten under de tre kommande åren. Det är alltså redan bestämt hur mycket den statliga verksamheten får kosta nästa år.
Det spelar ingen roll om inkomsterna blir större än väntat. Extrapengarna kan bara användas till avbetalningar på statsskulden eller sänkta skatter. Dessa poster ligger nämligen vid sidan av utgiftstaken.
Vill man satsa mer pengar på skolan än riksdagen redan spikat finns bara ett sätt. Att ta pengar från ett annat område – exempelvis vården eller barnomsorgen. På byråkratspråk kallas det omfördelning under utgiftstaken. På normalsvenska kallas det att ta från en grupp och ge till en annan.Får ta från ett annat område Om Gudrun Schyman vill satsa en extra miljard på skolan tvingas hon alltså ta pengar från ett annat område att betala skolsatsningen med. Allt annat är en omöjlighet om riksdagen inte ska bryta mot budgetlagen. Och det går det inte att få majoritet för. I våras räknade finansdepartementet att det nästa år skulle finnas 27 miljarder tillgängliga för sänkta skatter eller avbetalningar på statsskulden. Men eftersom bruttonationalprodukten, BNP, ökar mer än man trodde kommer summan bli högre. Men det spelar ingen roll – pengarna går inte att använda till varken vården, skolan eller vägarna. Sänkt vinskatt – eller inget Det är bakgrunden till att alla partier är pigga på att sänka skatterna just nu. Det finns helt enkelt inte mycket annat att diskutera. På tur att sänkas är följande skatter: 
Inkomstskatten, omkring 300 kronor i månaden i vanliga inkomstlägen.
Fastighetsskatten, till omkring 1,2 jämfört med dagens 1,5 procent.
Förmögenhetsskatten, gränsen för uttag höjs från dagens 900 000 kronor.
Alkoholskatterna. De nya införselreglerna från utlandet tvingar fram sänkningar på framför allt vin.Det kan verka konstigt. Men budgetförhandlarna i s, v och mp kan inte välja mellan sänkt skatt på en flaska vin eller bättre skolböcker. De tvingas välja vinskatten eller inget alls. |
|
