MUSIK Håkan Steen skriver om pop  
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetEkonomi
TISDAG 20 JUNI 2000
 
STARTSIDA
EKONOMI
Deklaration
Boräntor
BÖRS
Startsida
Sök aktie
Börslistor
Min portfölj
Börsen idag
Räntor/valutor
Pressreleaser
Kurslarm
På gång
E*insikt
Tyck till om börsen
FONDER
Startsida
Sök fond
Jämför fond
Bästa fond
Testportfölj
Placeringsprofil
Aktuellt&Analys
Fondskola
Tyck till om fonder

Annons
Beräkna din:


NYHETER
TELEGRAM
E-POST
INNEHÅLL
SÖK
SPORT
TIPS & TRAV
NÖJE
SMS & RING-
SIGNALER
WAP &
HANDDATOR
WEBBRADIO
WEBB-TV
KVINNA
PULS
IT
NYA RESOR
BIL
HÄLSA
TV
VÄDER
BOSTAD
STOCKHOLM
TYCK TILL
CHATT
LEDARE
KULTUR
BOKBANKEN
DEBATT
NYA
HOROSKOP
MAT&VIN
E-KORT
SKOLTURNÉ
JOBBA HÄR
ANNONSERA
KONCERN-
INFO

KÖP&SÄLJ








Förnamn

Efternamn
Jag vill läsa
e-posten

Funplanet
  

Makteliten ökar sina löner rejält
200 makthavare granskade av LO
Löneklyftan mellan makteliten och arbetare i Sverige ökar.
  Det visar en kartläggning som LO gjort.
  En svensk statsminister har under tio år fördubblat sin lön, medan en svensk industriarbetare i snitt fått en löneökning med 50 procent.



Så mycket tjänar Persson och de andra politikerna:
   LO har för andra året i rad jämfört inkomsterna för 200 makthavare inom näringslivet, politiken, arbetsmarknaden och den offentliga sektorn med genomsnittslönen för en vanlig industriarbetare.
  1998 var snittinkomsten för eliten 12,5 gånger en industriarbetarlön. För tre år sedan var motsvarande siffra 10,5 industriarbetarlöner.
  I den förra studien granskades inkomsterna för åren 1950 till 1995.
  Den här gången har LO jämfört samma grupper under 1998 och gapet har alltså fortsatt öka.
  Kartläggningen visar också att näringslivet spelar i en egen division, skriver LO.
  Ökningen sedan 1995 är 5,6 industriarbetarlöner och näringslivet representeras i studien av vd:arna för landets 50 största företag.
  De i undersökningen som är folk- och förtroendevalda, alltså politiker och fackliga företrädare, har betydligt lägre genomsnittsinkomst - 3,9 industriarbetarlöner.
  Höga chefer inom stat och kommun hade 1998 en snittinkomst på 7,5 industriarbetarlöner.
  LO har i en särskild studie granskat inkomstutvecklingen för Sveriges samtliga börsbolagsdirektörer åren 1993-1998.

Den visar att genomsnittsinkomsten för dessa chefer när nog fördubblats från 1993 till 1998 och att allt fler börsbolagsdirektörer blivit stora kapitalägare.

  Den genomsnittliga inkomsten efter skatt för landets börsbolagsdirektörer var för två år sedan 240 000 kronor i månaden.
  LO vill förstås väcka debatt med en sådan här rapport.
  Och det är direktörernas höga löner de vill peka på med sin rapport.
  Men man kan också konstatera att politiker och fackliga företrädare knappast varit några föredömen när det gäller återhållsamhet och minskade löneklyftor.

Betydelse för avtalsrörelsen
Wanja Lundby-Wedin, LO:s andre vice ordförande, menar att maktelitens löner har betydelse även för den avtalsrörelse som börjar i höst.
  - Vi har i dag en gynnsam utveckling i Sverige där vi ser att arbetslösheten minskar samtidigt som vi har en bra tillväxt, säger hon i en intervju med Ekot.
  Och tillägger:
  - Vi ska då förstås se till att våra medlemmar får reala löneökningar de förtjänar, fast på en sån nivå förstås så vi inte äventyrar inflationsmålet och därmed riskerar åtramningpolitik som gör att arbetslösheten ökar igen.
  - Om det här är ett ett ekonomiskt samband som våra medlemmar förväntas förstå och förhålla sig till, så är det upprörande och utmanande att makteliten kan ställa sig vid sidan om det här och bara få mer och mer.
  En kartläggning Aftonbladet gjort och som publiceras i dag visar att Göran Persson på sex år ökat sin lön från 65 000 till 94 000 kronor i månaden, vilket motsvarar en löneökning med 43 procent.
  Sedan 1990 har lönen för en svensk statsminister fördubblats, medan lönen för ett statsråd ökat med 75 procent till 75 000 kronor i månaden 2000.
  En genomsnittlig industriarbetare har under samma period ökat sin lön med ungefär 50 procent.