Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetDebatt
FREDAG 18 SEPTEMBER 1998
 

Kd svärtar ner homosexuella

I årets valkampanj gör kristdemokraterna reklam för mer ”love, peace and understanding”. Men budskapet om mer kärlek och förståelse gäller knappast för landets homosexuella, som partiet närmast utsätter för en smutskastningskampanj.
  I valrörelsen har ledande kristdemokrater bland annat jämfört homosexuella med satanister, hävdat att homosexuella är onaturliga, promiskuösa och bör fråntas flera av sina rättigheter. 60 procent av kristdemokraternas riksdagskandidater vill riva upp partnerskapslagen.

Uttalandena är ingen
slump eller tillfällighet. Under en lång rad av år har homosexuella nedvärderats som människor av partiföreträdare. Såväl enskilda kristdemokrater som partiet självt har agerat för att sprida fördomar och hindra att homosexuella får samma rättigheter som andra. Riksdagsledamöter har jämfört homosexualitet med incest och nazism. Och andra företrädare pratar om homosexuella som destruktiva, snuskiga brottslingar, djupt omänskliga, sjuka, perversa och vämjeliga. Kristdemokraternas nedsvärtning av homosexuella saknar motstycke.

Partiets agerande är oförsvarligt och oetiskt. Vi tar avstånd från kristdemokraternas behandling av homosexuella.
Göran Lantz, professor i etik
Anne-Lie Rydé, artist
Camilla Thulin, kulturarbetare och designer
Claire Wikholm, skådespelerska
Lydia Capolicchio, journalist
Gabriella Ahlström, frilansjournalist
Holsten Fagerberg, professor i etik
Lars Gårdfeldt, präst
Anna-Lena Brundin, artist
Calle Norlén, textförfattare
Eva Brunne, kyrkoherde
Louise Boije af Gennäs, författare
Alexandra Charles Gustrin, PR-kvinna
Channa Bankier, konstnär
Nina Lekander, journalist och författare
Petra Östergren, debattör
Göran Everdahl, journalist
Birgitta Stenberg, författare
  Barbro K Gustafsson, teol dr
Anders Paulsson, musiker
John-Henri Holmberg, bokförläggare
Mian Lodalen, journalist
Ingemar Björkstén, f d kulturråd
Ann Cathrin Jarl, präst och forskare i etik
Pontus Gårdinger, programledare
Viggo Junkes, pastor
Magnus Svartvall, konstnär
Lars Zetterberg, programledare
Bertil Nilsson, docent och präst
Cecilia Neant-Falk, dokumentärfilmare
Jon Voss, chefredaktör
Catharina Wrååk, bokförläggare,
B Tommy Andersson, dirigent
Bengt Inghammar, prost
Niclas Berggren, ekon dr
Axel Brattberg, läkare
Malte Andréasson, redaktör
Ronny Tikkanen, bitr forskare
Cia Wadstein, själavårdslärare Svenska Kyrkan.
C: Vi höjer bidragsdelen
I Aftonbladet 14/9 efterlyser chalmeristen Daniel Olsson partiernas besked om studiemedel. Centerpartiet har som enda parti presenterat ett genomarbetat förslag, med finansiering i vårt budgetalternativ.
Studiemedlen ska bestå av lika delar lån och bidrag. Vi höjer därför bidraget till 3 330 kronor.
Lånebördan kan då pressas tillbaka. Återbetalning ska ske under en 20–25-årsperiod.
Fribeloppet bör höjas. Vi föreslår 74 000 kronor, men är öppna för att diskutera nivån. Fribeloppet går tyvärr inte att avskaffa eftersom många som i dag heltidsarbetar och studerar på deltid då skulle bli berättigade till studiebidrag. Det skulle gå ut över bidragsdelen för alla studenter.
  Med vårt förslag minskar studieskulden för en normal utbildning med en tredjedel och gör att också de som arbetar i den offentliga sektorn kommer att kunna betala tillbaka sina studielån. En minskad skuldsättning är också en av de viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med den sociala snedrekryteringen.
  När utbyggnaden av högskolan nu är beslutad vill centerpartiet förbättra villkoren för studenter. Vårt förslag innebär att vi anslår ca två miljarder kronor ytterligare till studiemedlen. Vi har också finansierat detta inom ramen för vårt budgetalternativ och kan därför lova att sjösätta en reform nästa mandatperiod om vi får tillräckligt stöd.
Andreas Carlgren
förste vice ordförande (c)

S: Det ska vi också satsa på
Studenten Daniel Olsson efterlyser i en debattartikel i Aftonbladet den 14 september besked om hur studielånen ska se ut i framtiden.
  Jag vill börja med att påpeka att Sverige har ett mycket bra och generöst studiemedelssystem – men det finns vissa saker som kan och bör förbättras. I dag består studiemedlen av två delar: studiebidrag och ett förmånligt lån. 1998 är bidragsdelen för heltidsstudier 1 973 kronor per månad och lånedelen 5 125 kronor per månad, sammanlagt 7 098 kronor.
  I systemet finns en trygghetsgaranti. Återbetalningen av studielånen ska ske med högst fyra procent av bruttoinkomsten och vid 65 års ålder avskrivs lånet. Det gör det möjligt att satsa på en utbildning även om den inte garanterat leder till ett jobb med en hög inkomst. En person med lång utbildning och hög studieskuld samt låg inkomst kommer inte att krävas på återbetalning av hela skulden. För studenterna är systemet fördelaktigt, även om det – samhällsekonomiskt sett – är dyrt på lång sikt.
  Regeringen planerar dock att nästa år komma med ett förslag som kommer att innebära att bidragsdelen ökar för att minska den totala studieskulden. Samtidigt ökar återbetalningstakten. Trygghetsgarantin ska finnas kvar på en något högre nivå, ca 5,5 procent. I samband med det kommer vi också att se över en rad andra frågor, bl a storleken på det s k fribeloppet för att göra det möjligt för studenter att tjäna mer pengar under ferierna. Enligt planerna skall det nya systemet kunna träda i kraft 1 juli år 2000. Vi har också avsatt 120 miljoner kronor till CSN, för att komma till rätta med de problem som CSN hade förra året med sin service och administration. I höst har CSN inte haft några köer.
Carl Tham
utbildningsminister (s)