ÄR HARRY POTTER BRA? Lägre priser gör att vi köper fler böcker. Det är viktigt att få barnen att läsa mer så att de kan ta för sig av det som finns till buds i informationssamhället, menar debattörerna.
|
Om vi bortser
från Sverige och Danmark varierar bokmomsen inom EU mellan 0 och 10 procent med ett snitt på 4,8 procent. I Sverige finns en så kallad kulturmoms på 6 procent. Den gäller inte böcker, däremot bland annat dagstidningar, konserter, bio och cirkus – och nu senast djurparker.
I december 2000 genomförde Temo en opinionsundersökning om svenska folkets inställning till bokmomsen: åtta av tio svenskar ville sänka den, sex av tio sa att de sannolikt skulle köpa fler böcker om bokmomsen sänks till sex procent.
Det finns i huvudsak tre invändningar mot en momssänkning:
Ingen kan garantera att sänkt moms leder till sänkta bokpriser.
Det är inte säkert att sänkta bokpriser leder till ökad bokläsning
Det blir för dyrt för statskassan.
Men flera skäl talar för att sänkt indirekt beskattning också leder till sänkta priser – och att sänkta priser i sin tur leder till ökad konsumtion. Detta är ju inget märkligt. Inom rader av områden tar politiker och andra det för självklart att marknaden fungerar så. Varför skulle inte samma sak gälla för böcker?
Bokmarknaden
präglas av hård konkurrens och det talar för att sänkt moms kommer att slå igenom i konsumentpriserna. Dessutom har Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen tillsammans upprättat en avsiktsförklaring som sänts in till kulturdepartementet. Innebörden är att branschens uttalade vilja och avsikt är att låta hela momssänkningen slå igenom på konsumentpriset. Längre kan branschen knappast gå utan att de konkurrensvårdande myndigheterna reagerar.
Finland har sänkt bokmomsen i två steg under 1990-talet, först från 22 till 12 procent och sedan från 12 till 8 procent. Resultatet har blivit sjunkande priser och ökad bokförsäljning.
Två svenska ekonomer med gedigna kunskaper om bokmarknaden, Dan Ahlmark och Bengt Brodin, har analyserat bokmomsen i en rapport ”Att sänka bokmomsen”. Deras slutsats är att priset spelar en viktig roll för hur mycket böcker vi köper. En momssänkning från 25 till 6 procent innebär – om den får fullt genomslag – att priset sjunker med 15 procent. Ahlmark och Brodin hävdar att en sådan reform skulle medföra en ökad bokförsäljning på minst 15 procent.
Barn- och ungdomslitteratur, allmän skönlitteratur och allmän facklitteratur skulle gynnas särskilt av en momssänkning. Studenter, barn och ungdomar skulle få större möjligheter till läsning. Litteraturkostnaderna är en dryg utgift för studerande. En lägre bokmoms är en lägre skatt på utbildning, vilket vore bra för Sveriges utveckling. En sänkt bokmoms skulle också göra boken mer tillgänglig för ovana läsare, dels därför att dessa förmodligen är mer priskänsliga, dels därför att lägre bokpriser skulle öka utbudet av böcker på stormarknader och andra ställen utanför den traditionella bokhandeln.
Kulturrådet
har beräknat att en bokmomssänkning skulle kosta statskassan drygt 900 miljoner kronor. Men enligt Ahlmark och Brodin ligger det direkta skattebortfallet snarare runt 600 miljoner kronor, om man även tar hänsyn till de dynamiska effekterna blir bortfallet sannolikt högst 300 till 400 miljoner kronor. Detta är långt mindre än kostnaderna för många av de övriga skattesänkningar och utgiftsreformer som för närvarande diskuteras av regering och riksdag.
En sänkt bokmoms är naturligtvis inte det enda som behövs för att stärka den skriftliga kulturen. Skolan måste tydligare prioritera läs- och skrivträningen och uppmuntra bruket av läromedel. Staten och kommunerna behöver satsa på bra bibliotek och på folkbildningen. Föräldrar bör försöka väcka barnens läsintresse.
Vår tid präglas av informationsrevolutionen och internationaliseringen. Vi översköljs av en allt stridare flod av budskap. Då behövs goda läsvanor för att kunna omvandla informationen till kunskap. Svenska språket trängs inom många områden tillbaka av engelskan. Givetvis är det viktigt att svenskar behärskar främmande språk. Men det är också av mycket stor betydelse att vi värnar och utvecklar ”vikingarnas och hjältarnas språk”. Att sänka bokmomsen skulle innebära en viktig principiell markering av den betydelse som vår skriftliga kultur har i ett internationaliserat informationssamhälle.
Lars Grahn, Svenska Förläggareföreningen Jan Thurfjell, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Carl Lindencrona,
Svenska Musikförläggareföreningen Dag Klackenberg, Svenska Bokhandlareföreningen Tomas Lidman, Kungl. Biblioteket
Sonja Svensson, Svenska Barnboksinstitutet Per Forsell, Medborgarskolan Mona Hallén, Bokbranschens Finansieringsinstitut Kathrin Österlund, Sveriges Förenade Studentkårer Sara Stavås, Sveriges Förenade Studentkårer Per Haraldsson,
SSCO Per Skogholm, Bokia AB Bengt Westerberg, Läsrörelsen Alf Svensson, kristdemokraterna Inger Davidson, kristdemokraterna Matz Hammarström, miljöpartiet de gröna Ewa Larsson, miljöpartiet de gröna Lars Leijonborg, folkpartiet Maud Olofsson, centerpartiet Birgitta Sellén, centerpartiet
Börje Fors, Akademibokhandelsgruppen AB Joel Sommerfeldt, BTJ AB
Stefan Strömquist, Tidningsutgivarna
Joneta Belfrage, Svensk Biblioteksförening Sven-Olov Edvinsson, Studieförbundet Vuxenskolan Birgitta Rydell ,
kulturborgarråd (fp) Stockholm Thomas Laurell, Sacos studentråd Hans Bergström, Dagens Nyheter
TYCK TILL
Ägnar dagens ungdomar allt för lite tid åt att läsa böcker?
I dag, på Världsbokdagen, manas i detta upprop riksdagen att sänka den 25-procentiga bokmomsen till normal EU-nivå och därmed förbilliga böcker, värna det svenska språket, öka läsandet och stärka förutsättningarna för en fungerande demokrati.