  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Girigheten styr i Jägareförbundet
Bäste Bo Toresson. Länge har jag velat tro på ditt tal om att jakt är viltvård. Att viltvården är en viktig del av miljövården i landet. Att vi jägare är naturvänner och miljövänner och att Svenska Jägareförbundet därför har statsmaktens uppdrag att ansvara för den delen av miljövården som kallas viltvård. Bara under år 2000 finansierades förbundet med 53 miljoner kronor av allmänna medel och skattepengar, hela 45 % av intäktsmassan. Det är vad som döljer sig bakom begreppet viltvård som får mig att starkt ifrågasätta trovärdigheten hos Jägareförbundets ledning. Låt mig förklara varför: Svenska Jägareförbundets viltvård innebar att man i över hundra år, fram till på 1980-talet, ansvarade för de utrotningskampanjer som helt utrotade varg, järv, björn, lo, havsörn och kungsörn och ett tjugotal andra djurarter från den svenska faunan. Svenska Jägareförbundets viltvård innebär idag att man värnar älg- och rådjursstammarna till varje pris. Faktum är att Sverige historiskt aldrig förut hyst så kopiösa stammar av älg (350 000 st) och rådjur (1 000 000 st) som idag och att de sjukligt stora klövviltsstammarna inte har varit slumpens verk. Efter att först ha utrotat rovdjuren så vårdade Jägareförbundet ömt fram först älgen och sedan rådjuret till dagens absurda populationsnivåer. Naturliga nivåer för älg respektive rådjur är cirka 150 000 respektive 300 000 djur. Sverige har idag världens bästa älg- och rådjursjakt. Ofta är det årliga antalet älgar skjutna i Sverige större än det som skjuts i resten av världen sammantaget. En älg- och rådjursjakt värd miljarder som förbundet försvarar mot varje konkurrent, till varje pris, även om priset för samhället i övrigt är enormt. De sjukligt höga populationerna av älg och rådjur är en dödlig trafikfara. Minst 15 människor dör helt i onödan och över 700 skadas varje år i viltolyckor med älg och rådjur. Det enorma antalet älgar och rådjur orsakar skador på skogar som kostar landets skogsägare miljardbelopp varje år. Bara merkostnaden för föryngring av skogen till följd av klövdjurens åverkan ligger på minst 200 miljoner kronor årligen. Det yttersta priset för Jägareförbundets handlande kommer den svenska vargen att betala. Den ska återigen utrotas, eller som Jägareförbundet uttrycker det, “förvaltas”. Till nästa säsong kommer Naturvårdsverket med all sannolikhet att bevilja Jägareförbundet skyddsjakt på varg, helt utan saklig grund, men hårt trängt av förbundets hänsynslösa lobbying i maktens korridorer. Svenska Jägareförbundet verkar med kraft för att snarast få skjuta av 30-40% av Sveriges sextio (60) vargar. “Vi måste börja skjuta av vargstammen med en gång innan det är försent”, utropar man trots att man vet att det tagit över tjugo år för vargen att nå dagens numerär. Det inte jakten klarar av tar inaveln hand om i utrotningen av den svenska vargspillran. Bo Toresson, det är ett oomkullrunkeligt faktum att en djurart med en population på 60 individer är akut och omedelbart utrotningshotad, enligt alla internationellt vedertagna normer och mätmetoder. Vargen är en av Västeuropas sällsyntaste och mest skyddade djurarter, listad och fridlyst i EU-direktiv, svensk lagstiftning och SITE-listningar. Hur kan jakt på en i Sverige naturligt förekommande, akut utrotningshotad djurart vara förenlig med god, skattefinansierad miljövård? Jägareförbundet har hittills anfört två ihåliga argument för utrotningen: att vargen är livsfarlig och att den dödar jakthundar. Man ömmar för oss arma glesbygdsbor i vargbygderna som ska behöva “få en sänkt livskvalitet”, men har sedan inget av substans att belägga den påstådda livsfarligheten med. Det faktum att vargen alltid kommer att vara betydligt ofarligare än älgar på landsvägar, bålgetingar, huggormar, fästingar, vildsvin, gäddor, brunstiga råbockar, brännmaneter och älgkor med kalv väljer förbundet att bortse ifrån. Hatkänslor byggs alltid bäst på okunskap och trångsynthet. Förbundets mest högljudda argument mot vargen är de jakthundar som har dödats av vargar i Sverige. Faktum är att av de ca 100 000 hundar som av olika orsaker dör varje år i landet, så dödar vargen i snitt tre (3) stycken. Hundarna har samtliga använts i hetsjakt på älg, rådjur, hare eller räv och dödats när de ensamma sprungit långt in i vargreviren. Att hetsjakt med hund är förbjuden i stora delar av västvärlden, snart även i Storbritannien, för att det i grunden är en grym jaktform, vill förbundet inte tala om. Bo Toresson, du vet lika väl som jag att vargen är ofarlig och att hetshundsjakt orimligen kan motivera jakt på en akut utrotningshotad djurart. Bakom din utrotningsiver döljer sig girighet kort och gott. Jägareförbundet håller girigt fast vid rätten till världens bästa jakt på älg och rådjur. För denna ska vargen utrotas av Jägareförbundet, för andra gången på trettiofem år och betalt med skattepengar. Någon trovärdighet hos mig har du inte, Bo Toresson. Och för de vargar du ska slakta i höst känner jag bara sorg. En djup sorg. J G Stenebo
Jägare och jakthundsuppfödare bosatt i rovdjursrika Hälsingland Medlem i Svenska Jägareförbundet 
VAD TYCKER DU?Utgör vargen ett hot eller är Jägareförbundet en girig organisation?
Vargen oväntat sparsmakad hundätare
Uffe Stridsberg
Styrelseledamot i Svenska Rovdjursföreningen epost: debatt@aftonbladet.se tips: 08-725 2000 fax: 08-562 528 99 växeln: 08-725 20 00 |
|
Uffe Stridsberg: