|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Både fattiga och rika tjänar på att samarbeta
PÅ DAGORDNINGEN när Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken i veckan har årsmöte i Prag står bland annat stabiliteten i världsekonomin och en fortsatt sanering av skulderna för de fattigaste länderna. Dessutom kommer frågan om reformeringen av både IMF och Världsbanken att diskuteras. Bägge organisationerna har under en lång tid utsatts för kritik från olika medborgargrupper. Kritikerna pekar på brister i öppenheten och i organisationernas arbetssätt gentemot u-länderna. Vissa delar av kritiken är berättigade, andra delar inte korrekta. I en tid präglad av globalisering blir beroendet mellan länder allt tydligare. Lösningen för att möta detta är inte att avskaffa de internationella organisationer som vi byggt upp, utan att reformera dem och göra dem till mer effektiva redskap för global tillväxt och rättvisa. VI KAN PÅ DEN internationella nivån verka för en positiv ekonomisk utveckling och en rättvis global fördelning av välståndet på olika sätt. En av de viktigaste vägarna är att verka för ökad stabilitet i världsekonomin. Det ger bättre förutsättningar för tillväxt i både de rika och fattiga länderna och därmed för ökat välstånd. IMF är ett viktigt forum för detta. Organisationens viktigaste uppgift är just att övervaka och främja ekonomisk och finansiell stabilitet. Tyngdpunkten i verksamheten har förskjutits efter Asien-krisen mot alltmer förebyggande insatser för att stärka den finansiella sektorn och tillsynen av den. Det är en positiv utveckling. Men IMF kan bli betydligt bättre. Sverige driver på för att organisationen ska bli öppnare, tydligare och föra mer dialog med medborgargrupper i de länder där den arbetar. IMF har också tagit några viktiga steg på det området. När IMF tillsammans med medlemsländerna och Världsbanken utformar nya strategier för att bekämpa fattigdom ingår numera en dialog med fackliga och andra medborgerliga organisationer som en del i detta arbete. Det är mycket positivt. IMF:s styrelse har nyligen inrättat en oberoende utvärderingsbyrå, vilket Sverige har stött. Den ska bland annat utvärdera IMF:s arbete i olika länder. Vi arbetar också för att IMF:s olika rapporter normalt skall bli offentliga, vilket alltfler blivit under senare tid. Den finansiella sektorn är ett viktigt arbetsområde för IMF. Den kraftigt ökade tillgången på kapital under de senaste årtiondena är i grunden positiv för tillväxten. De stora kapitalflödena har dock visat sig kunna leda till instabilitet och kriser i vissa lägen. För att hantera problem och risker krävs stabila finansiella institutioner och att tillsynen i alla länder följer internationella standarder på området. Här vill vi att IMF ska spela en viktig roll även i fortsättningen. VI FÅR HELLER INTE glömma den privata sektorns ansvar. Banker och företag måste ta ökat ansvar för krisförebyggande åtgärder, liksom när det gäller att hantera kriser. Den avreglerade internationella kapitalmarknaden har gett dessa aktörer en stor frihet och möjligheter till goda vinster, men det måste vara en frihet under ansvar. Det är orimligt att regeringar av hänsyn till stabiliteten tvingas lösa ut privata finansiärer som varit oförsiktiga när de gett krediter. Alltfler internationella organisationer arbetar med att utforma och följa upp standarder och koder – gemensamma normer – på sina områden. Vi anser att IMF bör beakta sådana standarder i sitt eget arbete. Organisationen bör också aktivt främja att medlemsländer genomför dessa. Två områden är särskilt viktiga för oss att lyfta fram: rättigheter i arbetslivet och bekämpning av penningtvätt. Sverige är pådrivande för att IMF vad gäller grundläggande rättigheter i arbetslivet skall ta hänsyn till de standarder som FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor (ILO) utvecklat. Dessa har godkänts av en stor majoritet av ILO:s medlemsländer och har stöd i fackföreningsrörelsen. Vi anser att IMF både ska ta hänsyn till och främja tillämpningen av ILO-standarderna. Innehållet i dem är i korthet ett förbud mot barn- och tvångsarbete, fri föreningsrätt och rätt att förhandla kollektivt. IMF måste självklart samverka med ILO i bedömningar och kommentarer på detta område. En sådan utveckling av IMF:s arbete skulle bidra till att stärka kampen för de mänskliga rättigheterna. IMF BÖR FÅ en ökad roll i bekämpandet av den ökande penningtvätten av vinster som skapats ur internationell ekonomisk brottslighet. IMF har redan idag huvudansvaret för det internationella finansiella systemets stabilitet och utför ett stödjande arbete för att motverka missbruk av detta system. Men det räcker inte. Organisationen kan göra mer. Arbetsgruppen FATF (Financial Action Task Force on Money Laundering) har upprättat en ”svart lista” över länder som inte följer gruppens rekommendationer om penningtvätt. Denna lista kan utgöra grunden för ett stärkt IMF-arbete på detta område. Kampen mot penningtvätt är också en fråga som är viktig för Sverige under vårt ordförandeskap i EU nästa år. Sverige har bidragit till att både IMF och Världsbanken idag tar större sociala hänsyn i sina program än för bara 10 år sedan. IMF analyserar numera de sociala effekterna av sina ekonomisk-politiska rekommendationer och samarbetar sedan något år tillbaka med Världsbanken och låntagarländerna för att utveckla strategier för fattigdomsbekämpning. Det är en positiv utveckling som vi kommer att fortsätta att understödja och bevaka. Min förhoppning är att mötena i Prag kommer att innebära att ytterligare steg tas mot att modernisera IMF:s roll, utan att huvuduppgiften – stabiliteten i världs-ekonomin – åsidosätts. Både fattiga och rika länder har mycket att vinna på ett stärkt samarbete för ekonomisk utveckling och detta behöver omformas för att passa i den gränslösa ekonomin. Det innebär inte minst att krav tydligare måste ställas på såväl privata aktörer som regeringar. Bosse Ringholm
finansminister 
VAD TYCKER DU?Är kritiken mot IMF berättigad? EU går i USA:s ledband Västvärldens sanktioner åsamkar folket i Serbien stort lidande, och situationen blir bara värre. Hundratusentals flyktingar, pensionärer och andra svaga grupper får allt svårare att klara sig, hävdar Sten Swedlund, chef för Internationella Röda korsets Jugoslaviendelegation. Varje dag serverar jugoslaviska Röda korset varm mat till 100 000 människor. ”Det kommer professorer, ingenjörer, högt utbildade människor som står i kö för soppa och bröd”, säger Swedlund. Totalt förser Röda korset över en tiondel av Jugoslaviens tio miljoner innevånare med hjälp. Nu i september hölls i EU ett informellt utrikesministermöte i den mondäna kurorten Evian vid Genèvesjön. En stor majoritet av medlemsländerna ville upphäva sanktionerna mot Serbien efter ett förslag av Frankrike. Sveriges utrikesminister Anna Lindh var närvarande i Evian. Hur ställde hon sig till att upphäva sanktionerna? Var Sverige med i den stora grupp som var positiv till det franska förslaget? Här i Sverige har vi ett parlament med 349 ledamöter. Men beslut fattas numera ofta i en liten grupp av EU-ministrar där personkemin (också med de ansvariga i Clintonadministrationen) fungerar mycket bra. Nyligen beslutade ministerrådet, alltså EU:s regeringschefer, efter ett krav från USA/Nato, att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i EU, som också Sverige är med i, ska hemligstämplas. Inte nog med att vi inte kan fatta beslut i EU utan amerikansk inblandning – nu kräver Nato (USA), att allt underlag för besluten ska hemligstämplas – stick i stäv mot Sveriges strävan mot ökad öppenhet. En del av oss trodde att en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik med ”egna” möjligheter att lösa kriser inom Europa till någon del skulle kunna balansera USA:s övertag över Europa. Nu står det klart att USA har makten också i EU. En så tydlig underdånighet från EU:s sida gentemot USA ökar kritiken mot EU, inte minst här i Sverige. Karin Wegestål Bengt Silfverstrand riksdagsledamöter (s) epost: debatt@aftonbladet.se tips: 08-725 2000 fax: 08-562 528 99 växeln: 08-725 20 00 |
|
 Thomas Bodström, justitieminister :
Vi försöker hitta nya lösningar mot våldet (8 juni)
Fredrik Reinfeldt (m), ordförande i justitieutskottet: Dags för en ny kriminalpolitik (7 juni) Ulf Björk och Leif Stenberg: När ska regeringen ta arbetsskador på allvar? (6 juni) Anders Carlberg: Vi bär alla vår del av ansvaret (5 juni) Ulf Nilsson: Eleverna drabbas om antagningskraven sänks (4 juni) Vänsterpartiets partistyrelse: ”Marknaden” är ingen ursäkt för diskriminering (4 juni) Karin Wegestål och Christer Lundgren: Världen kan inte delas upp i onda och goda (3 juni) Gunnar Hökmark: Sysselsättningen har inte blivit högre (2 juni) Bo Könberg: Rätt att arbeta till 67 år ökar valfriheten (2 juni) Kjell Larsson, miljöminister: Tuffare regler mot giftiga kemikalier (1 juni) Kerstin Alfredsson, frilansskribent: Vittne såg Catrine tillsammans med läkarna (1 juni) Kristina Hjertén von Gedda, författare: Biografin om Jovan Rajs ger fel bild (31 maj) Maria Wilhelmson, redaktionssekreterare på Moderna Tider: Medierna sprider lögner kring styckmordsmålet (30 maj) Frilansjournalisten Ragnhild Larsson: Psykiskt sjuka patientervårdas med mördare (29 maj) Representanter för nio tunga bygg- och miljöorganisationer: Avgifta byggandet (28 maj) Eva Fernvall och Anders Milton: Stoppa all rökning på krogen (27 maj) |
Karin Wegestål och
Bengt Silfverstrand: 
