Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetKvinna
 
  

Vinn ”När Oskulder Kysser”
Vill du vinna Per Hagmans ”När Oskulder Kysser”?
Aftonbladet lottar ut fem ex. Skriv ner din adress, och mejla till tavling.kvinna@aftonbladet.se senast den 4 augusti. Märk mejlet med ”Per Hagman”. Böckerna kommer från Bokus.



– Jag har aldrig känt mig hemma någonstans
Per Hagman ”Allting är väldigt jag och mitt liv, mer än i mina andra böcker”, medger författaren Per Hagman om nya boken ”Skugglegender”.
Foto: RIKARD LAVING
Per Hagman, författare, identifierar sig med dragqueens och deras utanförskap
Efter förra boken bestämde sig Per Hagman för att sluta skriva helt.
  Han skulle leva ett anständigt liv och bli stenrik.
  Men efter några dagars arbete som flyttgubbe i Rom gav han upp.
  Och satte sig och skrev novellsamlingen ”Skugglegender”.
  
Som tjugoåring lämnade Per Hagman in sin första roman "Cigarett" till bokförlaget Bonniers. Och fick den utgiven på en gång. Han var då en tungsint ung man och gjorde sig ett namn genom sitt dekadenta och depraverade leverne.
  Då, för tio år sedan, trodde inte Per att man kunde må så bra som han gör idag.
  – Jag var genuint avundsjuk på alla glada och harmoniska människor runtomkring, eller tänkte att att de var lallande ytliga idioter. Men nu är jag själv ett praktexempel på en bimbo: lättledd och viljesvag, men med storögd aptit på livet, skrattar han.
  I dag tycker han att han bättre matchar natten , den älskade, glamourösa och samtidigt skitiga natten, han så ofta skriver om i sina böcker.

FAKTA/ Per Hagman

Namn: Per Hagman. Ålder:31. Yrke: Författare. Bor: Stockholm. Inkomst: Som en svensk låginkomsttagare.Familj: Nej. Bakgrund: Debuterade som tjugoårimg med ”Cigarett” 1991 och har sedan givit ut ytterligare fyra böcker. Den förra, ”När oskulder kysser” kom 1997 och har sålt i nästan tjugo tusen exemplar, vilket anses mycket för en ung svensk författare. Aktuell: Med novellsamlingen ”Skugglegender”, som kommer i augusti.
  – Förr vågade jag inte ens se åt vackra kvinnor, men nu vågar jag nästan prata med dem, ha ha.
  Men svårmodet har inte helt lämnat honom.
  – Jag har kvar något hårt och svart i mig men får utlopp för det i skrivandet. För övrigt är jag en enkel människa och inte så svår att ha att göra med.
  Han är något av en levnadskonstnär, som utan egentlig inkomst ändå lyckas både med att resa och leva det glada livet på krogarna. Han har ingen fast bostad utan bor lite var stans.
   De senaste åren har han varit i Milano, bott hos modellkompisar i Kairo, varit och tittat på falkar i Förenade arabemiraten. Och till slut, som vanligt, hamnat i Stockholm igen. Nu bor han i en andrahandshyrd etta på söder.
  Det är tre år sedan förra boken kom ut. Då bestämde hans sig plötsligt för att sluta skriva.
  – Jag ville bli anständig och stenrik och åkte till Rom för att börja ett nytt liv med vanligt jobb. Men efter några dagars släpande av antikviteter gav jag upp.
  Han åkte till pappa på västgötaslätten och levde hälsosamt och lusten att skriva kom tillbaka.
  Och på frågan hur han får det att gå ihop ekonomiskt säger han:
  – Ja, det kan man fråga sig. Genom stipendier och en och annan skriven artikel. Dessutom har jag några fantastiska kompisar som både lånar mig lägenheter och pengar. Jag skulle inte klara mig utan dem.
  I de tjugo novellerna i "Skugglegender" tar Per Hagman med läsaren på en resa bland modeller, transvestiter, droger, sex och olycklig, destruktiv kärlek. Och efter ett visst grillande går han till slut med på att mycket faktiskt är självupplevt.
  – Jag värjer mig, men okej, jag erkänner att de tjugo novellerna är som pålar som mutar in mitt landskap. Allting är väldigt jag och mitt liv, mer än i mina andra böcker.
  Transvestiter, eller dragqueens, dyker ofta upp i hans böcker. Den världen fascinerar honom.
  – Dragqueens är som exotiska fåglar som varken är accepterade i det traditionella samhället eller i gaysamhället, där de anklagas för att förstöra frigörelsen. Jag identifierar mig på många sätt med dem. Med utanförskapet. Jag har aldrig känt mig hemma någonstans, vare sig i jobb eller socialt. För Per fungerar skrivandet som någon sorts terapi.
  – Det blir lätt ett frosseri i författarklyschor, men för mig är det så. Jag skulle må väldigt dåligt om jag inte skrev.
  När Per skriver gör han det absolut inte för att försöka förändra världen eller för att påverka folk.
  – Jag vill skriva historier som berör, som känns. Och samtidigt ska det vara underhållning.

Tre svar från Per Hagman
Nalle Puh eller Ior?
– Nalle Puh. Han verkar vara en livsnjutare, det kan jag identifiera mig med.
Stockholm eller Milano?
– Milano. Milano är inte en lika skönhets- och glamourfientlig plats som Stockholm.
Nils Ferlin eller Tomas Tranströmer?
– Nils Ferlin. Hans tidiga dikter är alldeles fantastiska, en typ av vemodig rännstensromantik som inte skrivs i dag. Tranströmer har jag aldrig förstått.

epost: kvinna@aftonbladet.se
telefon: 08-7252330
fax: 08-56252805