Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetBokbanken
LÖRDAG 17 JUNI 2000
 
  

Vinn "Är du nån?"
Vill du vinna Nuala O'Faolains nya roman ”Är du nån?”?
Aftonbladet lottar ut fem ex. Skriv din adress, och mejla till tavling.kvinna@aftonbladet.se senast den 23 juni. Märk mejlet med ”Är du nån?”. Böckerna kommer från Bokus.



Hon längtar efter sin drömprins

Foto: IRISH INDEPENDENT

FAKTA/Nuala O'Faolain:
Ålder: 59 år. Yrke: Journalist och författare. Familj: Nej. Bor: I Dublin och i en stuga vid irländska kusten. Inkomst: Kunde gärna vara mer. Bakgrund: Hennes debutbok ”Är du nån? En tillfällig självbiografi” kom först ut på ett litet källarförlag i Dublin. Genom goda vänners försorg gavs den även ut i USA, där den fick strålande kritik och hamnade på bestsellerlistorna. Där har den hittills sålts i över 300 000 exemplar. Den är även utgiven i Italien, Holland, England, Finland och Tyskland, där man sålde 11 000 exemplar på bara en månad.


- Jag hade ingenting att förlora. Ingen kärlek, inga pengar, ingen som hjälpte mig att leva.
   Så motiverar irländska journalisten Nuala O’Faolain sitt beslut att skriva en skoningslöst ärlig bok om sitt liv: ”Är du nån?”
   Till hennes förvåning har den blivit en internationell bestseller och fått lysande recensioner världen över.

  Nuala O’Faolains bok utkom nyligen på svenska och i höst ska hon föreläsa på bokmässan i Göteborg.
   - På något sätt väckte den djupa känslor hos den breda allmänheten på Irland. Jag fick hundratals och åter hundratals brev. Det kom även brev från Trinidad och Australien och Kina och Chicago. Jag visste inte att mänskliga erfarenheter kunde vara likadana i olika åldrar och olika kulturer.
   - När jag pratat om boken i TV kunde jag under en tid knappt gå mellan mitt hem och mitt arbete utan att folk hoppade ut ur sina bilar för att krama om mig eller hejdade mig för att berätta om sig själva. Jag hade aldrig kunnat drömma om att bli så omhuldad.
  Nuala O’Faolain är född 1940 och växte upp i en fattig familj med nio barn, en alkoholiserad mamma och en pappa som var ständigt frånvarande när han inte kom hem och slog sina söner med sitt militärbälte.
   Katolska kyrkan höll befolkningen i ett järngrepp, förbjöd preventivmedel och hela samhället genomsyrades av sexualskräck.
  Nuala var ett begåvat barn, tilldelades stipendier och insiktsfulla lärare hjälpte henne vidare bort från misären. Hon fick möjlighet att studera i Oxford, blev universitetslärare och umgicks med den tidens intellektuella elit.
  Hon fortsatte till BBC för att arbeta som TV-producent och gjorde uppskattade program, där hon lät vanliga kvinnor få höras och synas.
   Sen mitten av 70-talet är hon anställd som kolumnist på The Irish Times och det var när hon skulle skriva ett förord till sina samlade krönikor som hon bara fortsatte och fortsatte och texten växte ut till en hel bok.
  Hon berättar, med några få svidande självklara ord, om sin barnlöshet, om medelålders opassande sexuell längtan, sin tidvisa flykt in i alkoholen och om ensamheten i självständigheten.
   - Jag tillhör en generation som vuxit upp i ett samhälle som varit extremt grymt mot barn och kvinnor. Och våra sår har inte läkts, det nuvarande välståndet kan inte ändra på den saken.
  Nuala är modig och okonventionell och har gjort en ovanlig karriär för en irländsk kvinna i hennes ålder.
   - Jag ville länge att min bok skulle heta ”Kontaktannons”. Kanske någon som läst boken skulle söka upp mig och förändra allt? Visst hände det att det plötsligt kunde stå en människa framför mig med tårarna rinnande och säga: ”Tack för att det du skrev. Tack så mycket”. Men sedan kom jag hem till mina tysta rum igen. Och frågade hunden och katten: ”Det har inte kommit någon drömprins genom skorstenen medan jag var ute? Inte det? Trodde väl inte det heller.”
   Nuala bor just nu i sin stuga vid havet längst ut vid Irlands västra kust.
   - Jag har precis skrivit färdigt en roman, som jag skickat till New York. Så nu sitter jag här och undrar vad jag ska göra härnäst. Ibland vet jag inte hur jag ska kunna fortsätta att leva. Vem behöver mig? Män är vettskrämda för medelålders kvinnor utan barn. De enda män jag känner är homosexuella.
   - Det verkliga problemet är att dö utan att ha varit älskad. Jag har aldrig känt att jag varit nummer ett för någon, inte ens när jag var ung och söt och förälskad.
  I sina svartaste stunder kan hon inte ens glädjas åt all den uppmärksamhet och kärlek hon fått för sin bok.
   - Det har gjort det svårare för mig att dö.

Ingalill Mosander





epost: kvinna@aftonbladet.se
telefon: 08-7252330
fax: 08-56252805