- Hej, hur är läget med dig? sa jag till tobaksdamen på Folkungagatan.
- Bra. Och du är pigg och glad. Det hörs på en gång, säger hon.
Då blir jag ju lite extra glad.
Fast sedan, och det är väl typiskt mig, börjar jag lite moloket att tänka "hm, så annars brukar jag alltså inte verka pigg och glad".
Sedan skärper jag till mig.
Nu.
Nu är det som gäller. Alltid. Med en vag blick mot framtiden.