Varning för panik

Fågelinfluensa-hotet måste tas på allvar, men det är viktigt att inte gripas av panik. För fågelnäringen och jordbruket är det allvarligt att smittan kommit hit, men det är långtifrån något hot mot människors hälsa.

"Det är viktigt att skilja detta utbrott från varningarna för en stor epidemi som smittar mellan människor. Där är vi inte ännu, och gårdagens besked ändrar ingenting på den punkten", skriver vi i dagens ledare.

Jordbruksministern och ansvariga myndigheter har handlat resolut och snabbt. Bredskapen verkar god vad gäller djurskyddet.

Aftonbladets ledarsida hör till dem som tidigt kritiserade Sveriges dåliga beredskap inför en eventuell pandemi. Hälsominister Morgan Johansson tog till sig av kritiken och har satt igång arbetet med en vaccin-produktion. Socialstyrelsen har dock som ansvarig myndighet varit alltför trög i sitt arbete.

"De döda viggarna är i huvudsak en veterinär uppgift, inte någon nationell hälsokris. Gårdagens besked måste ändå sätta ytterligare fart på det svenska smittskyddet", slutar Aftonbladets ledare.



Sverige en vintersaga

Usch, jag är trött på vintern. Det bara snöar och snöar. Jag längtar efter våren. Men den lär visst dröja.
Fåglarna har fått flunsan och korna har blivit galna.
Vart är vi på väg?
På tal om vintersaga, läs gärna min kollega Ingvar Perssons krönika om mötet med författaren Göran Palm.


Pricka dem alla

Phu, den här dagen har gått åt till att bevaka KU-förhören, förstås.
Dagens förhör med statsministern och utrikesministern hör till de minst intressanta faktiskt. Inget nytt som inte redan kommit fram i katastrofkommissionens rapport.
Det är uppenbart att många har gjort fel i den här storyn. Som Aftonbladets ledarsida sagt från första stund fanns det uppenbara brister i regeringens krishantering. KU bör pricka statsministern, utrikesministern, sjukvårdsministern och försvarsministern.
Sedan bör nog oppositionen, inklusive miljöpartiet, akta sig för att göra alltför mycket politiskt spel av denna allvarliga katastrof. Att nu ställa misstroendevotum mot utrikesministern inger knappast respekt. Det kunde de gjort för länge sedan, om de anser att det är Freivalds som bär hela ansvaret.
Politiskt intressantare är att granska hur statsministern levt upp till det han i sin proposition som riksdagen antog 2002 lovade när det gäller att förbättra krisorganisationen.
Mer om detta på morgondagens ledarsida.

Ps. Jag var i radions Studio 1 och debatterade denna fråga nu klockan 17.00. Min kollega, vår nya ledarskribent Nisha Besara, var samtidigt i SVT 24 i samma ärende. Tidigare i dag har samhällsredaktionens Lena Mellin kommenterat utfrågningarna i Ekot. Aftonbladet är med överallt.

Märklig mejlhistoria

Under KU-förhören om Tsunami-katastrofen har ett mejl dykt upp.
Lennart Brittner heter en man på försvarsdepartementets grupp för underrättelse- och beredskapsfrågor.
Han skickade ut ett så kallat larm-mejl klockan 06.28 på annandagens morgon. Där berättade han om att en sju meter hög flodvåg slagit in över Pukhet i Thailand och att 20.000 svenskar befann sig i katastrofområdet.
(Se mejlet här)
Fem minuter senare skickar han en påminnelse till pressekreterarna för att säkerställa att de verkligen öppnar sin e-post och läser den, uppger han för Sveriges radios Ekot-redaktion.

"Ledsen att behöva väcka er, men flodvågen i Phuket kan ha skadat många svenskar. Se mail på mobilen."

Statssekreterare Lars Danielsson blev hårt grillad av KU:s moderate ordförande Lennmarker angående detta mejl. Danielsson sade sig ha fått det och läst det. Huruvida han gått vidare med den exakta informationen till statsministern blev dock oklart.

Nu visar det sig att många fler i regeringskansliet fick detta mejl, bland annat försvarsministern, ÖB, UD:s presschef, statssekreteraren på biståndsenheten och finansministern. Ekot har tagit del av den sekretessbelagda sändningslistan. Av de läsbara namnen kan inte Lars Danielssons skönjas.

Varför är en del namn överstrukna? Av säkerhetsskäl påstås det.
Skulle det av säkerhetsskäl vara viktigare att dölja Lars Danielssons namn än försvarsministerns eller ÖB:s?
Jag begriper inte detta.
Det är något lurt med hela mejl-historien.


Märklig minneslucka

KU-förhören i går gav inte så mycket nytt. Däremot blev bilden av statssekreterare Lars Danielssons agerande än märkligare. Från att ha kunnat ge en detaljerad redovisning till katastrofkommissionen om vad han gjorde och till vem han ringde och vad som sades på annandagen minns nu Danielsson ingenting.
De många UD-källor han sagt sig ha pratat med visade sig bara vara regeringskansliets förvaltningschef Gunnar Holmgren som konstaterat att läget var under kontroll vad gäller telefonväxelns kapacitet.

Förtroendet för statsministerns närmsta man är sannerligen inte på topp.
Varför ändrar han sin version hela tiden? Varför vägrar regeringen att låta medier och KU ta del av teleonlistor och inpasseringslistor? Vad är det man vill dölja?
Läs mer i dagens ledare.

KU-förhör pågår

KU:s utfrågningar angående regeringens hantering av tsunamikrisen fortsätter. I dag frågas ambassadören i Thailand, Jonas Hafström, UD:s expeditionschef Pär Thöresson samt Räddningsverkets chef Kjell Larsson ut.

Jag har svårt att tro att det kommer ut något ytterligare som vi inte redan vet genom katastrofkommissionens rapport. Däremot kan KU-förhören på torsdag ge ny information. Då är det de båda statssekreterarna Hans Dahlgren och Lars Danielsson som ska svara på riksdagsledamöternas frågor.
Förhoppningsvis får vi då en klarhet i om vems "story" som gäller angående telefonerande på annandagen.

Ekot
rapporterade i morse att inte ens KU verkar få ut inpasseringslistorna till Rosenbad. När vi i medierna velat få ut dem har det hänvisats till sekretess och säkerhetsskäl.

"På måndagskvällen kom svaret från regeringskansliet. I ett kort svar skriver regeringskanslitets rättschef att det inte finns några exakta inpasseringstider att redovisa", uppger Ekot.

Märkligt. Ska det tolkas som att det inte går att säga om huruvida Lars Danielsson verkligen gick till jobbet på annandagen som han uppgivit eller inte?

"I svaret framhålls att en känd person kan passera in och ut förbi vakten utan att det dokumenteras. Men på den punkten har Danielsson själv sagt till Ekot att det inte fanns något vittne som kunde styrka att han var där", fortsätter Ekot.

"I en annan formulering står det att det inte fanns några andra från regeringens jourorganisation på plats, vilket skulle betyda att Danielsson skulle ha varit ensam på plats i Rosenbad för att ta de första besluten efter tsunamikatastrofen", konstaterar radionyheterna slutligen.

Med tanke på att Danielsson numera inte vet om han minns rätt när han påstått att han ringt UD:s kabinettsekreterare Hans Dahlgren tre gånger vore det bra om vi kunde få veta om han alls gick till jobbet den där annandagen.

Diskussionen om Danielssons och Dahlgrens telefonsamtal kan tyckas som en petitess, men den rör en högst grundläggande fråga nämligen förhållandet mellan UD och Statsrådsberedningen. Och i sin förlängning berör den frågan om statsministern verkligen fick så god information av sin närmsta man som han påstått.


Begär ut listorna

I morgon samlas riksdagens konstitutionsutskott för överläggningar. Ledamöterna ska bestämma ordningen för utfrågningarna med anledning av regeringens bristande krishantering i samband med tsunamikatastrofen.
Socialdemokraterna i KU tycker att det räcker att kalla statsministern och utrikesministern. Några telefonlistor som kunde bringa klarhet i telefondebaclet mellan Hans Dahlgren och Lars Danielsson vill de inte att KU ska begära ut.
Moderaterna däremot vill kalla betydligt fler, däribland de nämnda statssekreterarna Dahlgren och Danielsson.

I det här fallet håller jag med moderaterna.
Katastrofkommissionen lät sig nöja med att ord stod mot ord när det gällde Danielssons påstående att han ringt UD:s kabinettsekreterare och fått beskedet att allt var kontroll.
KU måste utreda om detta samtal alls förekom och om huruvida Danielsson verkligen skaffat sig bra information om läget.
Detta är nämligen helt grundläggande för om statsministern kan anses ha fått fullgod information eller inte.
KU kunde också begära ut vaktlistan över vilka som passerat in på statsrådsberedningen under annandagen denna förödande julhelg.


Varför så trögt, socialstyrelsen?

God morgon kära bloggläsare. Det var lugnt på väg in till jobbet i dag med. Möjligen tyckte jag att det var fler personer på Tvärbanan än tidigare - fler män framförallt. Kanske har de ställt bilen tillförmån för den utmärkta kollektivtrafiken?

Nåja, ett värre hot än trängselskatten är fågelinfluensan. Olika experter uttalade sig på radion i morse. Forskningen verkar ännu i sin linda - man vet inte hur farligt viruset är och om det kan mutera och bli en pandemi. Men expertisen följer med oro det som nu sker i Turkiet.

Vi ifrågasätter Socialstyrelsens agerande i dagens huvudledare. Myndigheten har varit alldeles för trög när det gäller beredskapen inför en eventuell fågelinfluensa-epidemi.
Den omtalade försvarsberedningen, som jag skrev om igår i bloggen, håller som bäst på att fila på sina förslag om svensk krishantering. Myndigheternas roll borde få en egen granskning, framförallt socialstyrelsen!

Vad händer i försvarsberedningen?

I morse skrev jag en bloggnotis om att försvarsberedningen enligt sin egen hemsida skulle presentera sitt betänkande om Sveriges säkerhet och krishantering i dag.
Under dagen har diffusa uppgifter läckt ut till oss. Försvarsberedningen har sammanträtt (kanske sitter ledamöterna ännu i möte?) men någon rapport har ännu inte presenterats. Enligt en källa på beredningen är ledamöterna så ambitiösa, därför tar det tid.
Jaså minsann. Det verkar mer som om det är oenighet som hindrat beredningen från att följa tidsplanen.
Vad är man oense om? Är det valrörelsetaktiken som tagit över eller?
Vi väntar med spänning på att rapporten ska presenteras.
Hur som helst är frågan om krishantering och beredskap mot oförutsebara hot som epidemier, terrorister och naturkatastrofer oerhört angelägen.
På söndag börjar Folk och Försvars konferens i Sälen.
Tills dess måste väl ändå försvarsberedningen har lagt sina analyser och förslag?

Oron för fågelinfluensan ökar

Rädslan för att fågelinfluensan nu ska sprida sig i Europa tilltar.

"Vi måste vara mentalt förberedda på att flyttfåglar kan ha med sig viruset," säger Ivar Vågsholm, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt till Aftonbladet.
Smittskyddsinstiutet tonar ned farorna.

Socialminister Morgan Johansson deklarerade sin positiva inställning till svensk vaccintillverkning före jul, men hittills har inte så mycket i praktiken skett. Hans utspel har tytt på att han insett att den svenska beredskapen inför en eventuell pandemi inte är tillräckligt god. Nu krävs handling!
Mer om detta på morgondagens ledarsida.
(Se tidigare bloggnotiser om fågelfaran under ämnesrubriken Risksamhället)

Fågelinfluensan i Turkiet

Den fruktade fågelinfluensan har skördat människoliv på landsbygden i östra Turkiet.
Nu rapporteras om att 21 personer tagits in för obeservation på sjukhus i Istanbul.
Ännu är det inte bekräftat att det verkligen är den dödliga fågelinfluensan som spritt sig till mångmiljonstaden.
Det är hög tid för EU att höja beredskapen.
I Sverige har socialminister Morgan Johansson efter en längre tids debatt äntligen givit klartecken till en svensk vaccinproduktion.

En pandemi hör till de nya hotbilder som det moderna samhället måste bygga upp sin säkerhet inför.
Ett långsiktigt säkerhetstänkande får alltför sällan plats i en politisk kultur som präglas av kortsiktigt röstfiskeri. Hoppas den samhälleliga säkerheten kan bli en valfråga i år.


Hur blir det med försvarsberedningen?

Försvarsberedningen ska enligt dess egen hemsida lägga fram sin rapport om samhällets säkerhet i dag.
Det är dock ovisst om det blir så. Någon kallelse till presskonferens har inte skickats ut. TT har det inte på sin lista över Inrikes-händelser i dag. Från försvarsdepartementet får vi inget tydligt besked.
Är det något man inte är ense om? Eller är det försenat på tryckeriet?
Jag återkommer när vi vet mer.


Stormen och 08-perspektivet

Jag skriver i min måndagskrönika om stormen Gudrun och dess oerhörda konsekvenser för människor och landskap i södra Sverige. Jag pekar också på att vi i riksmedierna var pinsamt stockholmsfixerade i början av katastrofen. Vi hade förstås fullt upp med Tsunamin och regeringens usla krishantering, men ändå.
Stormen Gudrun är den värsta naturkatastrof som drabbat Sverige.
Hade vi i Stockholm tvingats leva utan telefon och el i flera veckor hade det blivit revolution och löpsedlar och förstasidor hade handlat om stormen varje dag.
Läs mer i krönikan här.

KU måste bringa klarhet

Jag skrev i en krönika nyligen om Lars Danielssons mystiska minnesförlust när det gäller telefonerandet till personer inom UD, däribland kabinettsekr. Hans Dahlgren.
I dag meddelade radio-Ekot att regeringen tänker vänta med att offentliggöra Danielssons telefonlistor till efter nyår. Märkligt.
Varför inte så snabbt som möjligt bringa klarhet i denna för krishanteringen rätt centrala fråga?

I helgen hade Svenska Dagbladet en intressant artikel där det framkom att Lars Danielsson efter flera påstötningar från katastrofkommissionen ändå inte ville klargöra huruvida han hade ringt Dahlgren på annandagen eller inte.

I mars berättade Danielsson för utredarna att han första katastrofdagen tre gånger ringde Hans Dahlgren. Han skulle dessutom ha cyklat in till sitt arbete på stasrådsberedningen. När kommissionen i maj hörde Hans Dahlgren sade denne att han aldrig talat med Lars Danielsson och hänvisade till en lista från sin mobiloperatör.

Två gånger begärde kommissionen därefter in nya svar från Danielsson, enligt Svenska Dagbladet.
Den 11 augusti: Johan Hirschfeldt besöker Lars Danielsson på hans arbetsplats för att få klarhet i ärendet.

"Johan frågade efter kommentarer till att versionerna inte stämde överens", säger katastrofkommissionens informationssekreterare Annika Olofsdotter till Svenska Dagbladet.

Den 24 augusti: Hirschfeldt och Danielsson träffas åter i Rosenbad. Hirschfeldt påminner Danielsson om att han inte svarat.

Senare under hösten tog dessutom Johan Hirschfeldt upp frågan om de motstridiga uppgifterna och att kommissionen inte fått något svar av Danielsson med rättschefen i Statsrådsberedningen, alltså statsministerns kansli, Christina Weihe.

"Hirschfeldt nämnde att han inte fått något svar från Lars Danielsson. Han ville helt enkelt att hon skulle ha kännedom om de här förhållandena", säger Annika Olofsdotter till Svenska Dagbladet.

Märkligt nog nöjde sig kommissionen med att ord står mot ord. Dessutom gör kommissionen Lars Danielsson i det närmaste till hjälte medan Hans Dahlgren utmålas som skurk. Mot bakgrund av vad som senare framkommitt är detta inte helt logiskt.

Hur som helst är det av största vikt att KU kallar både Danielsson och Dahlgren och reder ut det hela. KU bör också begära ut telefonlistorna och listorna över vilka som passerat in på statsrådsberedningen under annandagen.
Ingen vet i dag om Lars Danielsson överhuvud taget var på sitt jobb under annandagen som han uppgivit till kommissionen. Fick verkligen statsministern riktig och relevant information?



RÅ inleder inte förundersökning

Kabinettssekreterare Hans Dahlgren och statssekreterare Lars Danielsson kommer inte att ställas till svars juridiskt för sitt agerande i samband med flodvågskatastrofen. Åklagarmyndigheten kommer inte att inleda förundersökning mot dem, skriver TT.

"Efter att ha granskat ärendet har jag inte kunnat finna att någon enskild tjänsteman skulle ha åsidosatt sina uppgifter", skriver chefsåklagare Jörgen Lindberg i ett skriftligt uttalande.

Krishanteringen handlar om politik inte juridik.
Nu gäller det att riksdagens konstitutionsutskott, KU, verkligen bringar klarhet i den märkliga telefonhistorien mellan Lars Danielsson och Hans Dahlgren.

Vilka personer ringde Danielsson egentligen på annandagen? På vilka grunder kunde han bedöma att läget var under kontroll som han meddelade statsministern?



Ur dagens brevskörd

Jag har fått många mejl angående min kolumn om Danielsson-Dahlgren-affären i spåren av tsunamikatastrofen (se tidigare bloggnotis).

"Tack för analysen.
Dimmorna håller på att skingras och det obegripliga börjar bli begripligt.
Lasse Wallrup
"

"Helle,
Enastående kolumn idag. Har inte reflekterat över betydelsen av SB-UD-nexusen i detta sammanhang tidigare.
Max"

"Läste just din "Persson, är detta en ny "Sydafrika- affär"?"
Befriande att läsa en nyfiket undrande och analyserande artikel om vad som
kan ha gått snett under tsunamikrisen. Tonen som sådan känns befriande.
Non-partisan typ. Det har varit lite överskott dels på
brösttoner/indignation (även om sådant varit befogat) och dels på
snarstucket regeringsförsvar på sistone.

Tackar!
/JV"

Lyder några av de positiva.
Sen finns det läsare som inte orkar mer av ältandet om tsunamin och krishanteringen.

"Lägg ner det här ältandet om Tsunamin.
Alla vet att fel begåtts men inget blir bättre av detta ältande.
Varför inte fokusera på riktiga problem som tex arbetslösheten?
", skriver Henrik Carlström.

"Hej!
Borgarblocket utnyttjar medias bevakning av tsunaminkatasrofen.
I ett helt år har vi matats med åsikter om hur sittande regering skött katastrofhjälpen.
Finns någon som tror att borgarna hade fått det att fungera snabbare och bättre
", undrar Sven.

Slutligen vill jag nämna Göran Levin som efterlyser en djupare diskussion om hur ledandet av landet fungerar.

"Hej!

Intressant att du breddar debatten. Det vore intressant med en ytterligare fördjupning i frågan om hur landet egentligen styrs. Man har ju lite svårt att tro att Tsunamihistorien var ett enstaka olycksfall i arbetet. Persson har ju nästan konsekvent utsett "svaga" ministarar utan fackkunskap och utan förankring i partiet. Denna strategi tillsammans med hans eget behov av kontroll och hans "ledarstil" bäddar ju på nåt sätt för en centralisering som kan vara väldigt förlamande. Kort sagt, hur fungerar egentligen ledningen av lande
t", skriver Göran bland annat.



Danielssons telefonerande

God morgon kära bloggläsare.
I dag skriver jag en krönika om Danielsson-Dahlgren-affären.

Jag hörde katastrofkommissionens Anders Milton på radion i morse. Han kunde inte se att kommissionens slutsatser skulle ändras om det visar sig att Danielsson inte alls hade ringt Dahlgren som han uppgivit att han gjort.
Det är märkligt. Faktum är att telefonrabaldret kan visa sig helt centralt för slutsatserna om regeringens krishantering. Kanske är det en ny Sydafrika-affär vi ser? Statsministerns informella maktutövning som innebär att statsrådsberedningen bestämmer allt mer - också över sånt som UD borde sköta - kan visa sig ha skapat mer av förvirring och kortslutning i beslutsprocessen än vad som hittills kommit fram.
Detta blir en av KU:s viktigaste frågor att reda ut under vårens granskning.


Telefonhistorien helt central

Jag tyckte det var märkligt redan när katastrofkommissionen konstaterade att "ord står mot ord", dvs att statssekreterare Danielssons uppgifter inte stämde med kabinettsekreterare Dahlgrens.
Varför nöjde sig kommissionen med det?
Jag har en känsla av att en nyckel till strulet med regeringens krishantering de första dygnen efter tsunamin handlar om just relationen mellan statsrådsberedningen och utrikesdepartementet.
Mer om detta på ledarsidan i morgon.

Lars Danielssons dåliga minne

I katastrofkommissionens rapport står att läsa att statsrådsberedningens statssekreterare Lars Danielsson uppger att han skulle ha ringt tre gånger till UD:s kabinettsekreterare Hans Dahlgren under annandagen.
Hans Dahlgren å sin sida har sagt att han inte alls talade med Danielsson under annandagen utan först på måndagen. Dahlgren påstår också att han kollat Telias telefonlistor.
Ord står mot ord.
I dag säger plötsligt Lars Danielsson till Ekot att han inte längre är så säker på sin minnesbild och att han håller på att kontrollera sina uppgifter.
Det hade varit bra om han gjort det innan han talade med kommissionen i mars.
Telefonrabaldret mellan herrar Danielsson och Dahlgren är pinsamt.
Förmodligen är det dock en bra bild för förhållandet mellan UD och Statsrådsberedningen. Dragkampen dessa emellan har visat sig förr få förödande konsekvenser bland annat i Sydafrikaaffären.
Någonstans ligger nog nyckeln till problemen för krishanteringen det första dygnet här.


Borgerlig allians i upplösning?

Turerna kring den borgerliga oppositionens hantering av katastrofkommissionens rapport blir allt märkligare.
I morse fick moderatledaren Fredrik Reinfeldt samla sina alliansbröder- och syster till krismöte.

"Det är viktigt att vi som allians kan enas om den fortsatta hanteringen och det har vi gjort", sade Reinfeldt till TT när han kom ut från mötet.

Jaha, hur länge varar den enigheten?
Vi skriver förstås mer om den borgerliga oppositionens självmål på morgondagens ledarsida.

"Nu får oppositionen ge sig", skriver liberala ledarskribenten Håkan Jacobsson från UNT i sin blogg.

"Varför gör de på detta viset?", skriver Svenska dagbladets politiske chefredaktör PJ Anders Linder i sin blogg.



Väljarna trötta på spelet

Medborgarna tycks börja tröttna på spelet runt katastrofkommissionens rapport. Jag har full förståelse för det.
När en allvarlig fråga om krishanteringen förvandlas till valtaktiska manövrar så ökar knappast medborgarnas förtroende för politiken.

Så här skriver läsaren Lars Löfgren i ett mejl:

"Hej
Jag är borgelig väljare men jag som de flesta av mina bekanta (också de borgeliga) är fed up på debatten om tsunamin i allmänhet och att använda det som poltiskt tillhygge i synnerhet. Det kan inte vara möjligt att denna fråga är den vikitigaste för Sverige just nu.
Vad hjälper det att få se minstrar eller tjänstemän avgå då det är ett systemfel eller kanske till och med så att med ett "rätt system" så hade resulatet varit detsamma
", skriver Lasse.

Han undrar också över hur en organisation ska se ut som ALLTID klarar ALLA katastrofer...
"För att vara ett krav från "mitt parti" så låter målet mycket socialistiskt...."Pappa staten tar alltid hand om dig", fortsätter Lasse.

Det är onekligen en paradox att höra hur den borgerliga oppositionen och de liberala ledarsidorna med sådan iver kräver mer av statligt ansvar.

"Jag har skrivit till m fp c och SvD om farhågorna för poltisk backlash....alla tycks gilla fighten.
Antingen har de eller jag missuppfatat deras uppdrag.
Lasse"

Vore roligt att få reda på vad de borgerliga partierna svarade dig, Lasse.


Centern vill fälla Freivalds

Jaha ja, centern har bestämt sig för att försöka få till stånd ett misstroendevotum mot utrikesminister Laila Freivalds. De vill göra det oavsett om de får majoritet för en misstroendeförklaring.
I går skrev jag en bloggnotis om centerns märkliga hållning i tsunamidebatten.

I dag skriver samhällsredaktionens Lena Mellin om det besynnerliga att ge utrikesminister Freivalds hela skulden när katastrofkommissionen pekar ut statsministern som den skyldige.

" Men allvarligt talat, är det Laila Freivalds som ska bära hundhuvudet? Enligt katastrofkommissionen begicks de största misstagen av Göran Persson och UD:s högsta tjänsteman, kabinettsekreterare Hans Dahlgren. Laila Freivalds kommer däremot ganska lindrigt undan. Trots teaterbesök och uppseendeväckande litet, för att inte säga obefintligt, intresse för att själv informera sig om vad som hänt.
Det känns som om Laila Freivalds får bli bondeoffret. När riksdagen inte kunde fälla chefen får man ge sig på underhuggaren i stället",
skriver Mellin.

Läs hela hennes kommentar i Aftonbladet här.

Politik är att spela eller vilja?

Har fått ett läsarmejl från Lasse Gustafsson.

"Helle,
På 60- talet skrev Olof Palme en bok som heter "Politik är att Vilja". I sin bok förklara OP för oss hur viktigt det är för politiken att formulera en vilja! Vad vill du skapa och hur ska det gå till!

Helle, i linje med den formuleringen kommer juridiken. Den kan bara betraktas som en klagan och ovilja att acceptera. Den visar ingen alternativ lösning på ett problem, utan talar bara om ett missnöje med det som skett. (Det spelar ingen roll om det gäller butikssnatteri eller naturkatastrof).

Moderaterna borde, istället för att klaga, formulera en klar vilja för en "katastrofhjälp mot främmande stat, för drabbade svenska invånare". Det skulle göra dem intressanta, idag är de endast "ett gäng politiska poliser" som vill finna och döma bovar"
, skriver Lasse.

Jag håller helt med dig. Det hade varit bättre om oppositionen använde sin demokratiska rättighet och ställde misstroendevotum mot statsministern. Så kunde vi kanske därefter få en debatt i själva sakfrågan: hur ska svensk krispolitik se ut framöver?



Hur tänker centern?

Centerns hållning i misstroendefrågan är också obegriplig. Det parti som en gång gjorde upp med socialdemokraterna om nuvarande krishanteringsorganisation - och därmed gick emot sin egen partikamrat Åke Pettersson som lagt en utredning i ämnet - men som nu försöker hävda att statsministern brutit mot överenskommelsen med centern - detta parti väljer att rikta sitt misstroende mot utrikesminister Laila Freivalds!?
Nej den borgerliga alliansen har än en gång visat att den inte duger som opposition - hur ska vi tro att den skulle vara regeringsduglig?



Oppositionens ovärdiga taktikspel

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt satt i Aktuellt på torsdagkvällen efter att katastrofkommissionen lämnat sin rapport. Reinfeldt hävdade att Göran Persson är slut som politiker. Folkpartiledaren Lars Leijonborg nickade instämmande i studion.
I går fick vi dock veta att den borgerliga alliansen inte tänker ställa något misstroendevotum mot Göran Persson och regeringen. Möjligen kan det komma ett misstroendevotum efter KU-förhören men i så fall mot utrikesminister Laila Freivalds.
Det är en pinsam uppvisning i politiskt spel och taktisk nit.
Här är ledarsidans kommentar i dag.


Splittrad opposition

Den borgerliga oppositionen är inte ense om hanteringen av katastrofkommissionens kritik mot regeringen.
Moderaterna och folkpartiet vill av taktiska och praktiska skäl inte ställa misstroendevotum.
Centern, som har gjort upp om nuvarande krishanteringsorganisation med socialdemokraterna, driver däremot misstroendeförklaringslinjen.
I dag har som sagt moderaterna valt att gå den juridiska vägen - till Riksåklagaren.
Jag noterar att tidningen Kristdemokratens chefredaktör Henrik Ehrenberg ifrågasätter moderaternas strategi.

"Det är visserligen politiskt tillsatta tjänstemän, men anmälan till riksåklagaren är ändå långt ifrån lika smidig som att begära en omröstning i riksdagen om förtroendet för regeringen. Istället för att handla om regeringens oförmåga att regera, blir det plötsligt en fråga om att jaga enskilda tjänstemän", skriver Ehrenberg i en bloggkommentar.

I morgon, tisdag, lär partiernas riksdagsgrupper diskutera vidare hur de ska göra.

Reinfeldt gör bort sig

Läsare har reagerat på moderatledarens uttalande i samband med katastrofkommissionen. Fredrik Reinfeldt antydde att Sverige inte skulle vara en anständig demokrati om inte statsministern avgick efter kritiken och att Göran Persson skulle vara slut som politiker.

" I mina ögon gjorde Fredrik Reinfeldt bort sig totalt genom sitt uttalande om "i en anständig demokrati..." Jag röstade faktiskt inte på socialdemokraterna (och definitivt inte på stödpartierna) MEN... Det svenska folket har röstat. Det svenska folket har utsett sina företrädare i demokratiska val.
Det är dessa valda företrädare som ska utse regering och eventuellt tvinga bort regeringen. Det är inte en statlig utredning som ska avgöra om regering eller minstrar ska avgå. Det är de folkvalda i Riksdagen
", skriver Jarl Sandberg från Luleå som tänkte rösta moderaterna och tidigare har röstat folkpartistiskt, enligt egen uppgift.

"Sverige är en anständig demokrati och man vinner inte min röst genom att antyda något annat. Tvärtom, Reinfeldt jagade bort mig med sitt uttalande och fick mig att bli hemlös i politiken", skriver Sandberg vidare.

Det som är mest märkligt är att Reinfeldt å ena sidan är väldigt hård i sin kritik mot regeringen men å andra sidan vill han inte ställa misstroendevotum i riksdagen. Han bryr sig uppenbarligen mest om det politiska spelet inför valet.




Ansvarsdebatten går vidare

Jag har fått flera kommentarer i bloggen om mitt senaste inlägg angående moderaternas anmälan till RÅ.
De som tolkar mitt motstånd till att låta juridiken överpröva politiken som att jag skulle anse att politiker ska få bryta mot lagen eller som försvar för regeringens misslyckade katastrofhantering har inte förstått mycket.
Frågan handlar i grunden om demokratisyn. Jag anser inte att Sverige bör införa författningsdomstol. Jurister ska inte avgöra om riksdag och regering bedriver riktig politik. Det ska medborgarna.

Regeringens misslyckade krishantering vid Tsunamikatastrofen är politiskt grundat, vilket också katastrofkommissionen pekar på. Att statsministern inte velat ha en särskild krishanteringsorganisation i statsrådsberedningen var ett medvetet beslut - och något som riksdagens majoritet godkänt inte minst med centerpartiets hjälp.
Detta kan kritiseras, vilket jag och Aftonbladets ledarsida gjort åtskilliga gånger.
Det är däremot inte en domstol som ska avgöra om regeringen handlat rätt eller fel utan riksdagen och medborgarna i val.


Moderaterna går den juridiska vägen

Den borgerliga alliansen har ännu inte enats om den ska ställa misstroendevotum mot regeringen med anledning av katastrofkommissionens kritik.
Moderaternas gruppledare i riksdagen, Mikael Odenberg, har nu skrivit till Riksåklagaren (RÅ) och bett om en prövning av om tjänstefel har begåtts av ledande befattningshavare i regeringskansliet.
Oklarheten om huruvida kabinettsekreterare Hans Dahlgren och statsrådsberedningens Lars Danielsson pratade med varandra på telefon under tsunamikatastrofens första dag måste redas ut, hävdar Odenberg.

Det sista håller jag med om, men det borde KU kunna bringa klarhet i. Bristerna i krishanteringen är trots allt en politisk fråga om prioriteringar och organisation. Det är i riksdagen och hos medborgarna via allmänna val som ansvarsutkrävandet ska ske.
Juridiken bör inte överpröva politiken.


Statsvetare Möller och kungen

I Expressen i dag pläderar statsvetaren Tommy Möller för att kungamakten borde stärkas.
Den ena statsvetaren liknar statsministern vid Hitler (se föregående bloggnotis), den andra ropar på kungen.
Herregud! Är det inte dags för en kriskommission för statsvetenskapen?


Statsvetare Lewin och Hitler

I dag tar statsvetarprofessorn Leif Lewin till storsläggan mot statsministern och liknar honom indirekt vid Hitler. (Lewin skriver på Brännpunkt i Svenska Dagbladet) Visserligen skriver Lewin att socialdemokratin är "snövit ren från varje beblandelse" med nazismen och "socialdemokratins historiska insats har varit till demokratins värn och fördjupning".
Men ändå drar sig inte Lewin för att likna Göran Perssons hållning efter katastrofkommissionens kritik med Hitlers. Att avgå är att "fly från ansvar" menade Hitler, enligt Lewin och påpekar att Göran Persson resonerar likadant.
Det är en sanslös parallell.

Professor Lewin verkar inte kunna skilja på ansvarsutkrävande - som är medborgarnas rätt och plikt och görs genom allmänna val - och ministerns utövande av ansvaret. Att bara lämna det som gjorts fel behöver inte nödvändigtvis vara det bästa sättet att ta ansvar.
Däremot ska medborgarna kunna avsätta den politiska makten. Och om det finns fog för att fälla en regering mellan mandatperioderna kan oppositionen ställa misstroendevotum. Riksdagen granskar dessutom regeringen genom KU.

Jag ser att en annan statsvetare - Stig-Björn Ljunggren - är inne på samma linje som Aftonbladet.
Han skriver i sin blogg:

"Nu börjar ansvarsfrågan bli metafysik på riktigt. Det tycks finnas ett antagande i bakgrunden som alla fallar tillbaka på, nämligen att förtroendet för politiker och demokrati hänger på ansvarstagandet.
Kanske är det ett riktigt samband, att politiker som tar ansvar, läs avgår så fort det händer något, typ Tobloroneaffärer, också stärker förtroendet för demokratin.
Men är det säkert att ansvar tolkat som "jag avgår" eller "du är avsatt" verkligen stärker det demokratiska förtroendet?"

Det är viktigt att katastrofkommissionens rapport får konsekvenser, skriver Leif Lewin.
Ja, det bästa vore om det blir en ändrad krishanteringsorganisation i statsrådsberedningen och att politikerna börjar ta det sårbara samhället på allvar. Här finns mycket i övrigt att önska från både regering och opposition.

Hur ska det sårbara samhället bli säkrare?

Godmorgon! Diskussionen om katastrofkommissionens rapport går vidare. Jag hörde just moderatledaren Fredrik Reinfeldt upprört säga på radion att svensk demokrati inte fungerar om det inte finns något ansvarsutkrävande. Det är riktigt. Men det är ju faktiskt i allmänna val som medborgarna gör sitt ansvarsutkrävande.
Parallellerna till näringslivet håller inte alltid.
Här kan du läsa dagens ledare och ledarkrönika som båda behandlar krisberedskapen ur olika vinklar.

"Vad det handlar om är att göra krisberedskap till en prioriterad fråga innan det ohyggliga inträffar, även när det kostar pengar. Där brister samtliga partier", skriver min kollega Mats Engström i sin ledarkrönika.

Häri ligger problemet med politikens kortsiktighet. Det är ingen som vill driva förslag som kostar pengar om man inte genast kan uppvisa resultat - att värna säkerhet inför hot som man inte vet om de kommer eller hur de ser ut är inte så enkelt i ett "ekonomistiskt" och kortsiktigt samhällsklimat.
Förhoppningsvis kan vi nu få en vettig diskussion om hur det sårbara samhället ska kunna göras säkrare.


Medialiseringen av politiken

Jag skrev tidigare i dag om överste Bo Pellnäs intressanta reflexion över om det möjligen är så att regeringskansliet ägnar sig mer åt mediabilden än åt att bemästra verkligheten.
Ser nu att s-bloggaren Magnus också plockat upp Pellnäs resonemang.

"Jag har ju själv jobbat i regeringskansliet och jag delar inte Pellnäs uppfattning om att informationen till statsråden filtreras mest av de politiskt anställda - - - Att ungdomen skulle spela någon större roll tror jag inte heller. Men, jag är övertygad om att dagens politiska landskap, där politiker och journalister dansar pardans, lockar fram en känsla av att mediebilden är viktigare än verkligheten", skriver Magnus bland annat.

Medialiseringen av politiken är ett spännande ämne som jag med stor säkerhet kommer åter till i denna blogg.


Lyssna på Juholt

"Det är ett oerhört viktigt underlag som Katastrofkommissionen överlämnat, som vi nu måste dra slutsatser utifrån", säger Håkan Juholt, riksdagsledamot (s) och ordförande i Försvarsberedningen i en kommentar till Katastrofkommissionens betänkande.

Juholt hör till de politiker som under lång tid försökt få till en bättre beredskap inför hot som inte är militära.

"Nästa katastrof blir sannolikt inte en tsunami. Det är mer troligt att vi drabbas av en pandemi, ett allvarligt terroristattentat, eller en kollaps i vår infrastruktur. Men vi vet inte vad som väntar och måste ha en beredskap för alla typer av katastrofer", säger Juholt vidare i ett pressmeddelande.

Försvarsberedningen, som består av representanter för samtliga riksdagspartier, ska i början av nästa år lämna ett grundligt förslag om samhällets säkerhet.
Det är hög tid för en samlad strategi för säkerhetsarbetet.
Mer om katastrofkommissionens kritik och behovet av att höja beredskapen i det sårbara samhället på Aftonbladets ledarsida i morgon.




Kloka läsare

Många läsare hör av sig både via mejlen och här i bloggen. En del tycker att statsrådshuvuden borde rulla i och med den hårda kritiken från katastrofkommissionen. Men de flesta ser ingen mening med dessa avgångskrav.
Aftonbladets ledarsida har från första stund kritiserat regeringens usla krishantering (vi gjorde det dessutom långt innan Tsunamikatastrofen inträffade) men i stället för att enkelt bara kräva Laila Freivalds avgång har vi betonat den större frågan: statsministerns ovilja att införa en särskild krishanteringsorganisation i regeringskansliet.
Katastrofkommissionen intar precis samma hållning. De pekar på alla brister inom UD, socialdepartementet, socialstyrelsen och så vidare men huvudkritiken träffar avsaknaden av en central krishanteringsfunktion i statsrådsberedningen.
Inte ens oppositionen kräver några ministrars avgång - den borgerliga alliansen tänker visst inte heller ställa misstroendevotum mot regeringen. Klokt. Det är ju trots allt snart val.
Allt annat är bara ett spel för gallerierna och hjälper varken anhöriga eller Sveriges krisberedskap.


Statsministerns ansvar

"Statsminister Göran Persson hade då tsunamin inträffade innehaft sitt ämbete under mer än åtta år. Frågan om krisledning har aktualiserats i olika sammanhang, främst i samband med beredningen av Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande och de propositioner som regeringen presenterade med denna utredning
som underlag. Att Regeringskansliet saknade en krishanteringsfunktion vid tiden för tsunamin berodde alltså inte på att frågan inte hade aktualiserats utan på ett medvetet ställningstagande"
, skriver katastrofkommissionen i sin rapport.

Det är exakt samma kritik som Aftonbladets ledarsida fört fram. Statsrådsberedningen presenterade i tisdags ett förslag på en särskild krishanteringsorganisation inom statsrådsberedningen.
Sent ska syndaren vakna.

Den som vill läsa mer vad Katastrofkommissionen kommit fram till kan kolla in dess hemsida.


Bo Pellnäs resonerar intressant

Bo Pellnäs, ledamot av katastrofkommissionen, resonerade på presskonferensen om pressekreterarnas roll. Det är genom dessa som ministrarna i huvudsak kan nås. Pellnäs tyckte sig se ett dilemma i att det då blir mer fokus på de mediala utspelen från regeringskansliet än på hur själva regeringsarbetet, i det här fallet krishanteringen, ska skötas. Huvudfrågan blir ofta "vad ska vi säga till medierna", inte "vad ska vi göra för att få igång arbetet".
Intressant reflexion som det finns all anledning att fundera vidare på.


Berättigad kritik av kristhantering

Jag följer Katastrofkommissionens presskonferens. De presenterar sitt huvudbetänkande angående bristerna i regeringskansliets hantering av Tsunami-katastrofen.
Huvudkritiken gäller avsaknaden av särskild krisenhet i regeringskansliet som hade kunnat ta del av information och samordna insatserna mellan departementen. Det är precis vad Aftonbladets ledarsida åtskilliga gånger har påpekat. Statsministerns ovilja att lyssna till de statliga utredningar som under årens lopp föreslagit just en krisenhet är anmärkningsvärd.
Det är också uppenbart att kommunikationen inom UD inte alls fungerat. Kabinettsekreterare Hans Dahlgren får stark kritik för att han inte informerat sin minister och inte heller tagit ett tydligt operativt ansvar.
Grundproblemet är dock att UD gjordes ensamt ansvarig att leda krishanteringen vilket departementet varken hade kunskap eller organisation för.
Aftonbladets ledarsida återkommer förstås i detta ämne i morgon.

Dags att bygga en svensk vaccinfabrik

Hotet från fågelinfluensan har äntligen börjat tas på allvar av beslutsfattarna. Aftonbladets ledarsida var tidigt ute i kritiken mot regeringens påstående att beredskapen är god.
Hälsominister Morgan Johansson har gjort helt om och låter nu Socialstyrelsen snabbutreda hur hela befolkningen ska kunna få fullgott medicinskt skydd vid en eventuell massepidemi.
Dags att bygga en vaccinfabrik, gärna i samarbete med våra nordiska grannar!
Mer om detta på morgondagens ledarsida.


hits