Ärkebiskop KG Hammar har i dag tilldelats ett pris av Centrum mot rasism.
Han får priset för sitt "långvariga arbete med att överbrygga klyftan mellan olika religioner och för hans mod att alltid försvara de svaga och utsatta i samhället".

I motiveringen pekar CMR särskilt på Hammars arbete för asylsökande och för civilkuraget han visat i sitt stöd för homosexuella.
Utmärkt val av prismottagare.

Tanken på att det ska startas en svensk imam-utbildning har förts fram från olika håll, bland annat från ledarsidans krönikör Emine Onatli.
Nu läser jag i ett pressmeddelande att ansvarigt statsråd för trossamfunden, Lena Hallengren, inbjudit muslimska företrädare för samtal om en imam-utbildning.

"Syftet med detta första möte är i första hand att få en samlad bild av de önskemål som finns och konkreta synpunkter på vad en sådan utbildning skulle kunna innefatta", säger Lena Hallengren.

Det vore bra för integrationen om imamer som ska verka i Sverige fick gå sin utbildning här.
Ett utmärkt initiativ av Hallengren.

Det blir en andra valomgång i ärkebiskopsvalet. Ingen kandidat fick över 50 procent av rösterna i dagens val.
Men Växjö-biskopen Anders Wejryd fick nästan 45 procent.
Nästa val kommer att stå mellan honom och Uppsalas biskop Ragnar Persenius.
Trist att det till slut bara blev gubbar kvar.

Den stora segraren är faktiskt Anna Karin Hammar som mot all odds kom så här långt och fick nästan tio procent av rösterna. Tack och lov fick hon fler röster än den reaktionäre Carl-Erik Sahlberg.
Måtte hon bli biskop i något stift framöver.

Nästa ärkebiskop lär bli Anders Wejryd, en kompetent herre med stor internationell erfarenhet. Säkert inget dåligt val. Hoppas bara att han vågar vara lika profilerad som KG Hammar har varit.
På SVT24 kan du se debatten om ärkebiskopsvalet som jag medverkade i klockan 17.00 i dag.

I dag väljer Svenska kyrkan ny ärkebiskop. Jag hörde Dag Tuvelius, chefredaktör på Kyrkans Tidning, på radion i morse. Han tyckte absolut att det var dags för en kvinna.
Jag håller med. Rapporterna från måndagens hearing med de fem kandidaterna säger att Anna Karin Hammar var bäst. Hon svarade rakt och tydligt på frågorna och kunde resonera intressant i svåra frågor.

"Anna-Karin Hammar gjorde en stark presentation av sig själv och svarade bra på frågorna", säger Erna Arhag (m), vice ordförande i stiftsstyrelsen i Lund, till Kyrkans Tidning,

Få tror väl att hon har någon chans att bli vald. Det blir förmodligen biskop Anders Wejryd eller biskop Ragnar Persenius. En sak är dock säker: Anna Karin Hammar har rejält flyttat fram positionerna för kvinnors möjlighet att göra karriär i kyrkan. Hon kommer med stor sannolikhet att bli biskop i något stift framöver.
Om inte valet kan överraska i dag....

I eftermiddag ska jag debattera frågan i Studio 24, SVT.

I dag hålls en hearing med de fem kandidaterna till ärkebiskopsstolen. Nu på eftermiddagen hörs Ragnar Persenius och Anders Wejryd. Valet lär stå emellan dessa båda.
I förmiddags hördes Carl-Erik Sahlberg, Thomas Söderberg och Anna Karin Hammar.
Sahlberg fortsatte att markera motstånd mot kyrkomötets beslut att välsigna homosexuella partnerskap.
Måtte denna homofob inte väljas till ny ärkebiskop.

Hur Svenska kyrkan ska få fler kvinnliga ledare, var en av frågorna på dagordningen.
- Till exempel genom att en kvinnlig ärkebiskop väljs, sade stiftsadjunkt Anna Karin Hammar och fick dagens första applåd, rapporterar TT.
Hon är den enda kvinnliga kandidaten till ärkebiskopsposten.
På onsdag är det dags för val.

Det börjar dra ihop sig till ärkebiskopsval. På måndag är det en så kallad hearingen med de kandidater som kvarstår inför det slutgiltiga valet.
En av dessa är Carl-Erik Sahlberg, som så sent som i förra veckan (Kyrkans Tidning) förklarade att han aldrig skulle prästviga någon som levde i partnerskap. Det är en ståndpunkt som är både inhuman och faktiskt i strid mot kyrkans nya ordning.

Kyrkomötet 2005 beslutade nämligen att homosexualitet inte längre skall vara skäl att neka någon prästvigning. Konkret innebar beslutet att en biskop inte ska kunna vara homoprästmoståndare. Homosexuella präster och prästkandidater fick därmed samma skydd som kvinnliga präster och prästkandidater.
I går beslutade kyrkans ansvarsnämnd att anse alla kandidaterna - Anders Wejryd, Ragnar Persenius, Anna Karin Hammar, Thomas Söderberg och Carl-Erik Sahlberg - som behöriga att ställa upp i ärkebiskopsvalet.
Ansvarsnämnden anser att den inte ska pröva kandidaternas inställning till homosexuella.
Det är synnerligen märkligt. Därmed förlorar kyrkomötets skydd av de homosexuella allt värde.

I dag hölls ett första provval till ärkebiskopsämbetet. Flest röster fick som väntat biskoparna Anders Wejryd och Ragnar Persenius. Men stiftsadjunkten Anna Karin Hammar fick så pass många röster att hon kom med bland de fem kandidater som nu går vidare till en andra valomgång.
Det är sensationellt! Tänk om nästa ärkebiskop kunde bli en kvinna, öppet homosexuell och utanför biskopskretsen. Häftigt!
Som jag skrivit tidigare: Anna Karin Hammar är en av de mest genomtänkta och intressanta präster jag känner till. Hon skulle bli en suverän ärkebiskop!

Jag och min man umgicks med våra muslimska vänner i helgen. De var mycket upprörda på Jyllandspostens publicering av nidbilderna på Muhammed och den svenska liberala pressens naiva försvar av detta.

- Vi får hela tiden föra ett tvåfronts-krig - dels mot islamofoberna i västvärlden, dels mot de islamska extremisterna, förklarade hon.
- Jag är ju inte alls religiös men jag känner mig ändå kränkt av teckningarna för de säger att alla muslimer är presumtiva terrorister, förklarade han.

Sen kom vi in på bildförbudet inom Islam. Kanske är det just för att Muhammed så sällan avbildas (det finns olika tolkningar inom sunni och shia när det gäller bildförbudet) som Jyllandspostens teckningar i själva verket blir nidbilder av "muslimen"?

Bloggaren Maryam Yazdanfar skriver om hur hon som iranier mycket väl kan tänka sig att rita sin bild av Muhammed.

"Vi shiamuslimer gör det gladeligen själva, hela Iran kryllar av heroiska bilder på diverse profeter på korsen och tvärsen", skriver Maryam.

Människor o Tro i Sveriges radio har ett intressant inlägg av en islamolog från Lund om bilden av Muhammed. I de islamska länderna är bilden av Muhammed en vacker, rättivs och ömsint man - oftast är denna bild mental hos muslimerna. Medan i västvärlden finns den islamofoba stereotypen om Muhammed som en obildad, våldsam och farlig person.

I danska tidningen BT läser jag att Jyllandspostens kulturredaktör som så fint har hävdat yttrandefriheten som ledstjärna för sin gärning inte ville publicera en satirisk teckning över Jesu uppståndelse för några år sedan. Han ansåg att hans läsare skulle ta illa upp.

Rätten att häda måste uppenbarligen betraktas utifrån ett maktperspektiv.

Phu, nu är jag äntligen tillbaka på tidningen och framför datorn. Har varit några stressiga dagar av allehanda sorters sammanträdes- och mötesverksamhet. I bland känns livet som ett enda långt sammanträde.

I dag har jag varit i Uppsala och träffat blivande präster som pluggar på Pastoralinstitutet i Uppsala.
Jag var inbjuden gästtalare på temat om religionens roll i samhällsdebatten - främst med vinkeln religionsfrihet och yttrandefrihet med anledning av HD:s friande av pastor Green och nu den danska debatten om nidbilderna på Muhammed. (Läs gärna dagens huvudledare i Aftonbladet.)
Det blev ett spännande samtal med studenterna. Viljan att ta upp kampen mot all sorts fundamentalism och viljan att ifrågasätta när religionen blir kränkande och förtryckande av människovärdet fanns definitivt. Vi diskuterade kyrkans roll i ett mångkulturellt samhälle liksom mediernas. Båda har svårt att förhålla sig till det nya Sverige.
En sak är säker: med sådana blivande präster finns det hopp om kyrkan som en modig opinionsbildare mot inskränkthet och murbyggande, för öppenhet och solidaritet.

Fick ett fint mejl från Carl Martin Haegermark som pluggar till präst för Västerås stift.

"Bästa Helle,

Tack för din fina insats som panelmedlem i morgonens Godmorgon världen! Jag höll på att sätta morgontéet i halsen när S Popova påstår att K G Hammar aldrig talar om teologi utan bara om politik. Har vi någonsin haft en sådan stor teolog som ärkebiskop!?
Tack för att du stod upp för hans sak och för alla oss som beundrar och respekterar honom för hans alltid så intressanta teologiska reflektion. Popovas uttalande visar väl bara på att det är lätt att känna sig hotad av någon som låter dig tänka själv och vars tankar inte lätt går att avfärda då de ger dig ett eget ansvar och inte presenterar ett färdigt paket.

Tack igen för att du alltid konsekvent står upp för vad du tycker i med- som motvind.

Med vänlig hälsning,
Carl Martin Hægermark
Teol stud och prästkandidat för Västerås stift "

Vilken härlig vintersöndag! Huvudstaden låg fantastisk fin i solljuset i morse när jag åkte in till radiostudion för att medverka i Godmorgon Världens panel. Göran Greider (Dala-Demokraten) och Susanna Popova (kolumnist Svenska Dagbladet) var min med panelister.
Vi förde en rejäl debatt om valet av ärkebiskop. Popova försökte få det till att nuvarande ärkebiskop KG Hammar inte skulle vara någon vidare teolog utan främst politiker. Det där är något högerfalangen försökt att stämpla Hammar som i åratal, men den som följt honom och hans tänkande vet att han är en av de mest genomtänkta teologer som Svenska kyrkan har.

Det pågår ett märkligt syskonbråk i kyrkan, där HB Hammar (äldre bror till KG) hårt angripit sin lillasyster Anna Karin Hammar för att hon kandiderar i ärkebiskopsvalet. Rena Norén-dramat.

I kväll ska jag förresten till Riksteatern och se premiären av Lars Noréns nya föreställning Terminal.

Alla som heter Hammar verkar vilja bli ärkebiskop. I dag går prästen HB Hammar ut på debattplats i Svenska Dagbladet och förklarar sig villig att kandidera som ärkebiskop. Han är bror till KG Hammar och Anna Karin Hammar. (Se tidigare bloggnotis)

Förutom att han tycks ha lidit av att vara i "skuggan av ärkebiskopen" verkar ett av huvudskälen till hans kandidatur vara viljan att stoppa sin syster.

"Jag menar att tiden inte är mogen för en kvinna som ärkebiskop. Chanserna för min syster Anna Karin torde vara begränsade", skriver HB Hammar.

Det är pinsamt.

Hoppas hans utspel ökar kamplusten bland alla de som vill se en kvinna som ärkebiskop framöver.

I lördags skrev jag om det stundande ärkebiskopsvalet och beskrev svårigheterna för dem som vill se en kvinnlig ärkebiskop.
I fredags deltog jag i radions religionsprogram Människor o tro, där jag räknade upp ett antal möjliga kvinnliga kandidater. Bland annat nämnde jag Anna Karin Hammar, präst i Uppsala stift.
I dag meddelade TT att hon nu nominerats och tackat ja till att kandidera.
Häftigt.

Anna Karin Hammar hör till de klokaste präster jag vet. Som ung teologistuderande lyssnade jag ofta till hennes intressanta predikningar i Lunds domkyrkas krypta, där hon arbetade som studentpräst under många år.
I dag är hon stiftsadjunkt för själavårdsfrågor i Uppsala.
Hennes gedigna erfarenhet av kyrkan i Sverige och utomlands skulle göra henne till en utmärkt ärkebiskop.
Det finns dock ett problem: hon är syster till nuvarande ärkebiskop KG Hammar.
Men kyrkan är väl ändå en enda stor familj...
Heja Anna Karin!

Nästa vecka kör valrörelsen i kyrkan igång för fullt. Den 8 februari är första provvalet då åtminstone fem ärkebiskopskandidater ska vaskas fram. Jag föreslog i höstas att Stockholms biskop Caroline Krook kunde efterträda KG Hammar, men Krook markerade tidigt att hon inte ämnade bli ärkebiskop.
Synd.
Det finns flera tänkbara kvinnliga präster som skulle kunna bli ärkebiskop men det är högst ovanligt att ÄB väljs utanför biskopskollegiet. Läs mer i min krönika i dagens tidning.
Jag hoppas trots allt att det blir en kvinnlig ärkebiskop.

Den klassiska frågan om tro och vetande ska debatteras i Centrumkyrkan i Sundbyberg på söndag.
Pingstpastor Stanley Sjöberg möter Humanisternas Christer Sturmark. Är det Bibeln eller Darwin som gäller?
Tänk att denna konstlade frågeställning fortfarande upptar människors intresse.

Min farfar, Oskar Klein, som var professor i teoretisk fysik en gång i tiden vid Stockholms universitet debatterade just frågan om tro och vetande med filosofen Ingemar Hedenius på 1950-talet.
Farfar menade att motsatsen religion-vetenskap var konstig. Fysikerna kan förklara mycket, men det finns en gräns för vetandet. Naturvetenskapen kan förklara hur livet uppstod på jorden, men inte varför det hela en gång började...
Det behövs fler språk än vetenskapens för att hantera livets mysterium.
Den som däremot läser Bibeln som om det vore en vetenskaplig avhandling har inte förstått mycket av det religiösa språket.

Jag läser att prästen och religionsforskaren Lars Gårdfeldt mordhotats i samband med sin disputation i dag vid Karlstad universitet. Ett stort antal poliser svarade för säkerheten vid Karlstads universitet på tisdagen, rapporterar Sveriges Radio Värmland.
Gårdfeldts avhandling heter "Hatar Gud bögar?".
Min kollega Åsa Petersen har just meddelat att disputationen gick bra och att avhandlingen är jätteintressant.
Hon är på väg hem från Karlstad.
Det lär bli en rapport på ledarsidan framöver.

I kväll startar Sveriges television sin nya filosofi-serie - Finns blått?
Filosoferna Magnus Jiborn, Lunds universitet och Gustaf Arrhenius, Stockholms universitet och jag själv samtalar om rättvisa och om varför man ska bry sig om sina medmänniskor. Programledare är Beppe Starbrink.
SVT 2 i kväll klockan 22.30.

I går skrev jag en bloggnotis om att HD i dag skulle avge sin dom i fallet med pastor Green.
Det visade sig vara falskt alarm. Domen kommer inte idag.
Däremot går debatten vidare.
På Kulturhuset i Stockholm i kväll ska "Åke och bibeln" diskuteras. Är Gud hetero?
Vad står det i bibeln och vad skulle Jesus ha sagt, är några av frågorna.
Deltagare i debatten är pastor Åke Green, författarna PO Enquist, Lena Andersson, Stig Larsson samt f.d. stiftsprosten Kerstin Lindqvist. Samtalsledare Björn Linnell.
Café Panorama kl. 19
Kan nog bli årets debatt.

I morgon lär HD:s dom i målet om pastor Green och hans hetsande mot homosexuella komma.
Den är helt avgörande för om den nya hetslagstiftningen alls ska ha någon betydelse framöver.
Måtte pastorn fällas för hets mot folkgrupp.

Stockholms biskop Caroline Krook har nu deklarerat att hon inte kandiderar i ärkebiskopsvalet, uppger
Kyrkans tidning.

"Jag har förståelse för att det finns många som vill ha en kvinnlig ärkebiskop, men det kan inte vara så att jag ställer upp enbart för att jag är kvinna. Jag måste också tänka på om jag har tillräcklig kompetens för att svara upp mot de stora krav som ställs på en ärkebiskop, i en tid när jag egentligen riktar in mig på pensionen", säger Krook till tidningen.

Jag hade gärna sett Caroline Krook som ärkebiskop - hon skulle ha blivit en utmärkt efterträdare till
K G Hammar.
Samtidigt har jag full respekt för hennes beslut. Hennes position som stockholmsbiskop är inte oviktig. Hon kan dessutom hantera medierna väldigt bra, vilket är viktigt när man är i huvudstaden.

Vem ska då bli ärkebiskop? Valprocessen sätter igång 26 januari.
Jag hoppas fortfarande på en kvinna.

Läsaren Niclas L har hört av sig med anledning av min bloggnotis om att det behövdes poesi för själen efter dagar av s-kongress och sammanträden.

"Hej Helle,
Läser troget som en av Pawlovs hundar, din blogg. Så det har varit mycket att stå i med S-kongress och sammanträden. Så du vill ha något för själen?
Läs Höga VIsan. Poetiskt, vackert och ömt, visserligen tydligt hetro, men ändå....:-)
Ha en bättre dag.
Niklas "

Höga visan är alltid läsvärd - fantastiskt vacker text om kärleken, erotisk och sensuell. Jag tvivlar på att dagens moralkonservativa präster som inte vågar tillåta en välsignelseakt för homosexuella någonsin hade godkänt en så "porrig" text i Bibeln.
Hörde förresten ärkebiskop K G Hammar i Aktuellt i går kväll lugnt och sakligt ta avstånd från det så kallade prästuppropet mot homovälsignelse .
Hammar ger mig hoppet åter.

Det bloggas en hel del om den pågående prästkampen inom Svenska kyrkan med anledning av kyrkomötets beslut att tillåta en välsignelseakt för homosexuella par. Jag har tidigare skrivit om det motupprop som skapats av präster som är för välsignelseakten.
Bloggaren Marta Axner skriver intressant om den kyrkliga debatten.
Och så har pingstpastor Greens förfärliga predikan avhandlats i Högsta domstolen i dag.
I bland känns det svårt att vara kristen - i synnerhet när den religiösa inskränktheten breder ut sig.

Just hemkommen från Coldplay i Globen. Häftig show men kanske inte den bästa konserten jag varit på.
Men det är alltid kul att bryta av jazzdiggandet med lite annat. Ser fram emot nästa måndag då Eva Dahlgren ska spela på Cirkus!
Har fått ett mejl från prästen Henrik Grimheden, doktorand i systematisk teologi i Lund. Han har startat ett upprop för präster som bejakar kyrkomötesbeslutet att tillåta välsignelse för homosexuella partnerskap.
Uppropet förs ut via Institutet för kontextuell teologi och kallas IKT-uppropet kort och gott.
Måtte många präster skriva under och därmed värna allas rätt till kärleken.
Heja Henrik och lundaprästerna!

Präster runtom i landet är visst upprörda över kyrkomötets beslut att tillåta en särskild välsignelseakt för homosexuella par. Det cirkulerar ett upprop där prästerna ifrågasätter beslutet.
Ändå gav kyrkomötet prästerna handlingsfrihet. Det är frivilligt att välsigna par som ingått partnerskap.
Det handlar inte heller om en regelrätt vigsel.
Inte ens ett så mesigt beslut klarar somliga i kyrkan inte av.
Pinsamt.
På onsdag ska Högsta Domstolen avgöra om den omtalade predikan av pastor Green är att betrakta som hets mot folkgrupp. Självklart är den det. Att kalla de homosexuella för en cancersvulst kan sannerligen inte försvaras i religionsfrihetens namn. Det är både usel teologi och en människoförnedrande hållning.
Läs mer om detta på ledarsidan i morgon.

Kyrkomötet sade ja till välsignelseakt för homosexuella partnerskap. Med röstsiffrorna 160 för och 80 mot har svenska kyrkan tagit detta historiska beslut.
Läs mer här.
Katolska kyrkan i Sverige har uttalat att den inte tänker avbryta den ekumeniska dialogen med Svenska kyrkan på grund av detta. Så bra!

Nu inom kort väntas kyrkomötet - Svenska kyrkans riksdag - ta beslut om en särskild välsignelseritual för homosexuella par som ingått partnerskap.
Det är en bra markering mot de homofoba inom kristenheten.
Ändå är det tragiskt att kyrkan fortfarande väljer att skilja på heterosexuellas äktenskap och homosexuellas.
Samhället måste snarast införa en könsneutral äktenskapslagstiftning - då kan inte kyrkan göra skillnad om den vill behålla vigselrätten.

Den kristna socialdemokraten Marta Axner bloggar flitigt från kyrkomötet.
Ärkebiskop K G Hammar har tydligen tappat rösten och kan inte yttra sig. Åtminstone kunde han det inte i går, enligt Axner. Så snopet. Han som drivit frågan om de homosexuellas rätt. Och så är det hans sista kyrkomöte som ärkebiskop.

Jag fick ett trevligt mejl från en läsare av min blogg.

"Hej och tack för en bra blogg !
För en gångs skull ser jag siffror på Sverigedemokraternas valframgång 0.7 -1,8 proc. av avgivna röster.
Från 2 - 4 mandat.
Befriande att Du skriver så .- fakta - och inte drar på med: 100 % ökning för Nynasisterna!
Det hade varit den vulgärrubrik som de själva nog ville se.
Det är illa att det ryms så mycket skumt i prästkappevecken.
Kan förstå KG Hammar som vill hoppa av. Inget lätt fögderi.
Det måste vara lite av en hjärtesak för Dig att följa kyrkopolitiken när Du anger präst som alternativyrke.
Intressant koppling: att så många politiskt verksamma är religiöst intresserade.
Handlar det om engagemang och viljan att påverka ?
Nu väntar morgonkaffe, påtår. Kämpa på !!", skriver Per-Olof Olsson i Kristianstad.

Gör som P-O Olsson - klicka på länken till min mejl här i högerkanten och skriv vad du har på hjärtat eller om du vill tipsa om något intressant.

God förmiddag. Jag har ägnat morgonen åt att bli fotograferad. Tidskriften Attention har gjort ett reportage om företagsledare och mediepersonligheter som är troende - jag är en av de intervjuade.
Och nu skulle en bild tas - med mig i en kyrka förstås.
Tillsammans med fotograf Fredrik - en trevlig skåning - tillbringade jag morgonen i den vackra Uppenbarelsekyrkan i Hägerstens församling.
Kyrkoherden var först lite skeptisk - han var nog rädd för att det var något medialt jippo som skulle driva med kyrkan. Men sedan fick han klart för sig att allt var seriöst. Att jag dessutom har en teol.kand och ofta bjuds in i kyrkor att predika vände hans bekymrade min till en betydligt gladare och öppnare.
Jag hoppas bilderna blev bra.

Ännu återstår några hundra valdistrikt att räkna. Valresultatet ser dock tämligen klart ut. Socialdemokraterna backar något jämfört med förra valet, men de stora förlorarna är moderaterna och kristdemokraterna. Folkpartiet backar marginellt och centern hamnar på ungefär samma resultat som vid förra valet.
Hittills har bara ett parti gjort en valkommentar - Sverigedemokraterna. De jublar i ett pressmeddelande.
Förstås. Partiet ser ut att ha fördubblats - från 0,8 procent vid förra valet vilket då gav de två mandat i kyrkomötet till 1,7 procent i årets.
I mitt gamla hemstift - Lunds stift - får partiet över fyra procent och blir lika stort som folkpartiet.
I rikssnittet har Sverigedemokraterna blivit större än vänstern och ungefär lika stort som miljöpartiet i kyrkan.
De etablerade demokratiska partierna bör absolut se kyrkovalets resultat som en varningsklocka.
Midnattstimman är slagen. Mörkret sänker sig.
Mörkermännen marscherar in i kyrkomötet.

Det valresultat vi snart kan få oss till del när det gäller kyrkovalet blir bara en preliminär procentfördelning till de olika nomineringsgrupperna. Mandatfördelningen dröjer. Det är sedan varje stifts styrelse som fastställer den exakta mandatfördelningen samt vilka personer som blir kyrkomötesombud.
Detta presenteras först någon gång i oktober.

Sverigedemokraterna tycks öka sitt inflytande i kyrkans riksdag, kyrkomötet. Just nu ligger de på 1,7 procent. Vid förra valet 2001 fick de 0,8 procent. Det är alltså mer än en fördubbling om siffrorna håller i sig.
Usch.

För varje gång jag kollar in ställningen i kyrkovalet går socialdemokraterna några tiondelar framåt medan centerpartiet tappar. Just nu har nästan 1600 av de 2644 valdistrikten räknats. S har 27,7% och C har 21%.
Spännande.

Ser att fler än jag råkat ut för köer vid kyrkovalet. S-bloggaren Urban Lindstedt skriver om hur kön av röstande ringlade genom föramlingshuset vid Årsta torg. Många kom och vände när de såg köerna. Inte bra.
Kyrkan borde nog fundera över hur val-infrastrukturen fungerar.
Det positiva är väl att köerna vittnar om ett större engagemang för kyrkovalet i år.

Vallokalerna har stängt och rösterna i kyrkovalet räknas för fullt. Någon gång vid midnatt lär vi få resultatet för åtminstone Kyrkomötet (kyrkans riksdag). Först senare i oktober lär det slutgiltiga resultatet med mandatfördelning mellan stift och församlingar komma.
Just nu har knappt hälften av valdistrikten räknats. Centerpartiet ser ut att gå bra, men jag har ingen aning om det beror på att just centerfästen räknats först.
Jag återkommer när läget klarnar.

Phu, denna fredag har varit ett sekundschema. Jag har sprungit från möte till möte.
Började med att spela in radio i morse - P1:s Människor o Tro - som sändes på eftermiddagen kl.15. Det handlade om kyrkovalet förstås.
Morgondagens ledare uppmanar alla som är medlemmar i Svenska kyrkan att rösta på söndag.
Träffade biträdande näringsminister Ulrika Messing som skulle hem och dela ut 500 röda rosor i Gävle i morgon i samband med kyrko-valrörelsen.
Jag hoppas valdeltagandet blir större än det brukar vara. Framförallt hoppas jag att de krafter som vill ha en öppen, jämställd och samhällsengagerad folkkyrka segrar.
Nu är det dags för helg.
Mejla gärna om du ser något av kyrkovalrörelsen där du bor.
På återseende!

Så där ja, nu har jag predikat klart i Högdalskyrkan.
Först deltog jag på ett frukostmöte där jag filosoferade om kyrkans framtida vägval. Jag varnade för två fallgropar: exklusivitetens väg eller ekonomismens/konsumismens väg.
Sedan deltog jag i högmässan och predikade utifrån söndagens bibeltext - den om när Jesus återuppväcker synagogföreståndarens dotter.
Det handlar om att ställa sig på livets sida och bekämpa det som förtrycker och dödar.
Jag kan i sammanhanget rekommendera två fantastiska filmer: Zozo av Josef Fares och Stefan Jarls dokumentär om journalisten Cordelia Edvardson - Flickan från Auschwitz.
De berättar båda om vikten av att ställa sig på livets sida och ständigt försöka vara en kämpande humanist.

En kvinna med utländsk bakgrund kom fram till mig i Högdalskyrkan och satte sig vid pianot. Hon spelade underbart vacker klassisk musik.
"Jag ville ge dig mitt pianospel som en blomma för att tacka för ditt tal. Det gav mig så mycket", sade hon.
Det visade sig att hon var utbildad konsertpianist från Armenien.
Världen är liten.
Och livet är förunderligt starkt i sitt trots mot mörker och elände.

Livet och döden är temat för morgondagens söndag i kyrkorna.
Jag är inbjuden till Högdalskyrkan i söderförorten Högdalen i Stockholm.
Först ska jag hålla föredrag vid ett frukostmöte i församlingshuset kl.09.00 och sen ska jag predika i högmässan klockan 11.00.
11 september är verkligen ett datum då frågan om livet och döden ställs på sin spets - under Chilekuppen, vid terrorattackerna mot World Trade Center och vid mordet på utrikesminister Anna Lindh.
Min predikan kommer att handla om vikten av att ställa sig på livets sida i kamp mot det som förstör, förtrycker och förintar.

Hälften av kandidaterna till kyrkomötet är positiva till att låta homosexuella par vigas i kyrkan, uppger Kyrkans tidning som ringt upp dem som står på valbar plats till kyrkans högsta beslutande organ.
Det går framåt.
Och snart har väl förhoppningsvis staten infört en könsneutral äktenskapslagstiftning.

Studentprästen Per Johansson vid högskolan i Gävle har mejlat angående frågan om ny ärkebiskop:

"Hej Helle!

Vår ärkebiskop KG pensionerar sig nästa år, är du intresserad av jobbet? Vi
är flera som gärna såg dig som äb."

Äntligen! Nu vet jag vad jag ska göra när jag har fyllt 40 (nästa sommar).
Eller kanske inte?

När jag som 19-åring valdes in i Lunds stiftsstyrelse skrev Expressen att jag förmodligen skulle bli Sveriges första kvinnliga biskop. Expressen har sällan rätt och fick förstås fel även den gången.

Och inte kommer jag bli ärkebiskop heller.
Däremot har studentprästerna rätt i att det vore dags för en kvinna. Varför inte Caroline Krook?

Godmorgon kära blogg-läsare. I går var en mötesdag för mig och även denna dag blir full av sammanträden, suck.
Ser att Svenska Dagbladet på ledarplats ondgör sig över att socialdemokraterna satsar stort på kyrkovalet i år.
I dag kl. 11.00 iviger LO-ordförande Wanja Lundby-Wedin socialdemokraternas kyrkovalstuga på Sergels torg.
Det är utmärkt att arbetarrörelsen kämpar för en öppen och radikal folkkyrka!

Kyrkodebatten går vidare. Den kristna socialdemokraten Marta Axner skriver om diskussionerna om vem som ska efterträda K G Hammar i sin blogg.
Kyrkans tidning rapporterar också om den pågående ÄB-debatten och hänvisar till att "flera bloggar lanserar mer eller mindre initierat vem de vill se som Hammars efterträdare".
Tyvärr skriver inte tidningen vilka bloggar eller vad som föreslås i dessa.

Jag själv lutar åt att Caroline Krook, Stockholms färgstarka biskop, bör bli ny ärkebiskop. Hon är visserligen nästan lika gammal som K G Hammar (61 år), men just därför kan hon vara en bra kandidat. Tills en ny generation har hunnit komma fram (många biskopar kommer med ålderns rätt att lämna sina biskopsstolar inom en snar framtid och kyrkan står inför ett stort generationsskifte) vore Krook en utmärkt ÄB.
Hon har integritet. Hon har en minst lika stark samhällelig profil som Hammar (minns hennes debatter i TV med flyktingminister Barbro Holmberg i våras) och hon är en oerhört genomtänkt teolog. Dessutom är hon från Lund vilket inte gör saken sämre.
Visserligen är hon folkpartist, men en god socialliberal vore inte fel i dessa tider när folkpartiet håller på att gå bort sig i högerträsket.

Jag håller på Carro!

Kyrko-engagemanget tycks det inte vara något fel på. Det väller in mejl till mig apropå min krönika om kyrkovalet. Kul.
Kristdemokraten Henric Kaijser tycker att jag dömer kvinnoprästmotståndarna och de som vill ha en nationalistisk kyrka (menar han Sverigedemokraterna?) för hårt.
Staffan Riddersporre som ställer upp för den obundna gruppen POSK i Fagersta håller däremot med mig.
Han skriver:

"Hej,
läste din ledarkrönika i dagens Aftonblad. Väldigt bra. Hoppas verkligen att många väljar att rösta i årets kyrkoval. Helst då på POSK som jag företräder här i Fagersta. Om K-G är en ledargestalt i Sverige så kan man säga att Fagersta (Västanfors församling) är föregångare på lokal nivå på många sätt.
Malingsbo Rehabcenter (behandlingshem för missbrukar i arbetslivet
Friskola
Begravningsbyrå
bara för att nämna några saker. Men, för att detta ska funka gäller det att vi har människor som tror på detta vi gör. Människor som väljer att vara kvar i Svenska Kyrkan för att de känner solidaritet för det som Svenska Kyrkan uträttar. Och inte begär utträde..... Hoppas du kommer att verka för att Aftonbladet inte bedrifer någon kampanj liknande den förra året. Jag vet att du tog avstånd mot den men hoppas att den inte upprepas."

Också min chefredaktörskollega Anders Gerdin bad om ursäkt för det som i tidningen såg ut som en regelrätt kampanj mot kyrkan. Faktum är att vi nog var många på tidningen som fick upp ögonen för vilket oerhört engagemang det finns hos svenska folket när det gäller kyrkan.
Jag tror aldrig jag har fått så många brev, mejl och telefonsamtal som den höstdagen när vi hade den olyckliga artikeln och löpet.

"Tack Helle för dina viktiga ord om kyrkovalet! Tack för att du bloggar
så tydligt om vad det handlar om. Tack för att du kan och vågar vara
just dig själv", skriver bloggarren Tack Sam.

I sin blogg skriver Tack Sam om det nya kyrkopartiet Frimodig kyrka som ställer upp i årets val - där samlas visst en hel del av det inskränkta kvinnoprästmotståndet.

"En röst på Frimodig kyrka är en röst på bevarandet av det gamla, det som inte vågar utveckla tolkningen av Bibeln, utan räddhågset står kvar och repeterar det gamla och det unkna", skriver denna kyrkoengagerade bloggare.

Fortsätt att debattera kyrkan och framförallt gå och rösta söndag 18/9, du som är medlem!

Fick ett mejl från Birgitta Lundkvist, vänsterpartist och aktiv i kyrkan i Orsa församling i Dalarna.
Där pågår en strid om rätten att använda församlingslokalerna. I Orsa har v,s, mp och en obunden bildat en gemensam nomineringsgrupp till kyrkovalet - Demokratiska socialister och gröna.
De ville boka församlingshemmet för att hålla möte om sin nybildade lista.
Kyrkorådet sade nej - när det hålls öppna möten finns det risk att icke-kyrkomedlemmar kommer dit. Församlingens lokaler är för kyrkans medlemmar, resonerade kyrkorådet.
Birgitta och hennes partikollegor ser det som ett uttryck för konservativ sekterism - konservativa krafter vill helt enkelt försvåra för de radikala att få röster i kyrkovalet.

"Frågan är om kyrkans konservativa försepråkare vill ha något val. Därför är det viktigt att alla 5,8 miljoner röstberättigade använder sin rätt i valet för att försvara öppenhed och demokrati", skriver Birgitta.

I går skrev jag en bloggnotis om att det borde vara dags för en kvinnlig ärkebiskop efter K G Hammar som tyvärr har meddelat att han tänker avgå nästa sommar.
Om några veckor hålls kyrkoval. Det brukar vara ett bortglömt val. Jag hoppas det blir ett rejält valdeltagande i år för mycket står på spel. Sverigdemokrater, kvinnoprästmotståndare och andra mörkermän ställer upp.
Nu gäller det för alla som vill ha en fortsatt öppen, demokratisk och radikal kyrka som ryter till när människovärdet kränks att gå och rösta.
Årets val blir extra viktigt eftersom den här gången väljs de representanter som senare ska få äran att utse ny ärkebiskop.
Rösta bort inskränktheten! Rösta för den öppna profetiska kyrka som K G Hammar har slagits för, skriver jag på ledarsidan i dag.
I min krönika hänviar jag till prästen Anna Karin Hammars utmärkta debattinlägg i Uppsala Nya Tidning i söndags. Här kan du läsa hela hennes artikel.

Ärkebiskop K G Hammar har beslutat sig för att avgå.
Det är ett trist besked för oss som tycker att kyrkan har en viktig roll som social kraft och opinionsbildare.

"Är det inte på tiden att vi får en kvinnlig ärkebiskop nu? Vad anser du om det?", undrar läsaren Gun Martinius.

Jo, Gun jag håller helt med om det. I fredags intervjuades jag i radions Människor o Tro, P1, om kyrkans väg efter Hammar. Där lyfte jag just fram att det är dags för en kvinna på ärkebiskopsstolen. (Här kan du lyssna ett tag till på det senaste programmet där jag medverkar)

Mer om Hammar och kyrkan på morgondagens ledarsida.

Läser i Aftonbladet att Jonas Gardell skickat uppmuntrande mejl till hälsominister Morgan Johansson när han kritiserade den religiösa fundamentalismen nyligen (Svd 20/4).
Upptäcker att Lisa Pelling har skaffat en blogg. Pelling hör till de mest genomtänkta unga socialdemokrater jag träffat. Hon brinner dessutom för internationalismen vilket gör mig extra glad. Lisa Pelling vikarierade på ledarisdan för ett år sedan och skrev sedan söndagskrönikor.
Nu är hon politisk sekreterare för Uppsalas landstingsråd (s) och kandiderar till riksdagen.
Jag ska följa hennes blogg.
Apropå religion så skriver Lisa om ett möte jag deltog i nyligen. Uppsalas s-studentförening Laboremus hade bjudit in mig och ärkebiskop KG Hamma för att samtala på temat: Är kyrkans uppdrag politiskt? Salen var knökfull av unga studenter och något äldre. Det var en härlig kväll med angelägna samtal om politik och existentiella frågor.