Dagens Nyheter har startat en intressant serie om nostalgi. Samtidigt har Svenska Dagbladet startat en serie om renoveringsbehov. Expressens kulturchef Per Svensson kommenterar detta i sin blogg.
"Allt löftesrikt fanns förr i tiden i framtiden.
Sedan kom paradigmskiftet och plötsligt fanns allt äkta förr i tiden, i det förflutna. Detta paradigm har varit så djupt inpräglat i den ena generationen efter den andra att många svenskar numera är övertygade om att de själva var som bäst när de var barn, varför de ständigt renoverar sig själva och energiskt river bort själens tapeter på jakt efter golvet av renskrubbad barnslighet (så till exempel har man under de senaste decennierna kunnat se män bära kortbyxor, också i andra sammanhang än på stranden och på fotbollsplanen)", skriver Svensson.
Själv filosoferar jag över nostalgi-trenden i min måndagskrönika på Aftonbladets ledarsida.
Politikens uppgift borde vara att omvandla saknaden efter det som varit till en längtan efter något nytt och bättre.