Väljarna trötta på spelet
När en allvarlig fråga om krishanteringen förvandlas till valtaktiska manövrar så ökar knappast medborgarnas förtroende för politiken.
Så här skriver läsaren Lars Löfgren i ett mejl:
"Hej
Jag är borgelig väljare men jag som de flesta av mina bekanta (också de borgeliga) är fed up på debatten om tsunamin i allmänhet och att använda det som poltiskt tillhygge i synnerhet. Det kan inte vara möjligt att denna fråga är den vikitigaste för Sverige just nu.
Vad hjälper det att få se minstrar eller tjänstemän avgå då det är ett systemfel eller kanske till och med så att med ett "rätt system" så hade resulatet varit detsamma", skriver Lasse.
Han undrar också över hur en organisation ska se ut som ALLTID klarar ALLA katastrofer...
"För att vara ett krav från "mitt parti" så låter målet mycket socialistiskt...."Pappa staten tar alltid hand om dig", fortsätter Lasse.
Det är onekligen en paradox att höra hur den borgerliga oppositionen och de liberala ledarsidorna med sådan iver kräver mer av statligt ansvar.
"Jag har skrivit till m fp c och SvD om farhågorna för poltisk backlash....alla tycks gilla fighten.
Antingen har de eller jag missuppfatat deras uppdrag.
Lasse"
Vore roligt att få reda på vad de borgerliga partierna svarade dig, Lasse.
Det är orimligt att begära att regeringen skall var nåt slags psykologiskt stöd för sina medborgare i sådana här situationer. Men om man samlar all makt kring en person som i fallet arbetarrörelsen och Göran Persson så kanske detta blir följden? Vad jag tycker är det svåra med regeringens politik är att man vill utgöra sig för att ha all makt i vissa situationer och samtidigt försöka framställa sig som totalt maktlösa i andra. Att vara maktlös inför tsunamin är ju i högsta grad förståeligt. Men att inte agera kraftfullare mot arbetslösheten,är vår tids största svek och bryter helt mot arbetarrörelsens ideologi. Det är på ren svenska: Ynkedom!
Det kan väl inte vara rätt att resebolagen kan frakta tusentals människor över halva jordklotet och sen bara dra sig undan de måste väl ha något ansvar eller????
I andra sammanhang vill de borgerliga minska statens makt och inflytande, men så fort något händer som drabbar privatpersoner så ropar de på staten. Då är staten bra. Det var likadant med stormen "Gudrun" som kom strax efter flodvågen. Då krävde Maud Olofsson direkt att staten skulle ställa upp med pengar. Jag håller med den professor i Umeä som sa att försäkringspengar ska ersätta sådant och ej skattemedel. Det är samma med Tsunamikatstrofen. Många svenska familjer har inte råd att lägga ut 40-50000 på en resa till Thailand eller andra länder, men de tvingas ändå att vara med och betala för de som har råd. Jag utgår från att de som åker har reseförsäkring, eller hur? Det är ju inte regeringen som skickar svenskar på semester, utan de väljer de själva.